Dövskolor fruktar att tappa specialkompetens

Omkring 100 barn i svenska grundskolan tvingas veckopendla till skolan, enbart på grund av att de är döva och behöver undervisning på teckenspråk. Dessa barn går i statliga specialskolor, men ungefär hälften av kommunerna försöker ordna undervisning på teckenspråk på närmare håll. Inom specialskolan finns en oro för att den speciella kompetens som finns där ska försvinna om eleverna blir för få.

Ekot har besökt Birgittaskolan i Örebro, som är en av sex statliga specialskolor för döva barn i landet.

Det är slöjdlektion på Birgittaskolans högstadium i Örebro. Trots slamret är det bara den hörande läraren som behöver hörselskydd. Annars ser det här ut som på vilken skola som helst, fast klasserna är betydligt mindre.

De barn som går här måste ofta bo på skolan, om inte familjen valt att flytta hit. Många familjer gör det redan när man upptäcker att deras spädbarn inte hör, just för att slippa den separation som internatskolan trots allt innebär.

Veckopendlar från Östergötland
Hugo Hellström i åttan är en av eleverna som veckopendlar. Hans familj bor i Hällestad i Östergötland, men i tre år har han bott på Birgittaskolans elevhem. Hugos lärare Roger Holmström tolkar.

– I början när jag flyttade till elevhemmet ville mamma att jag skulle bo kvar hemma hos henne, men jag ville flytta till elevhemmet. Till sist, i klass fem, accepterade de att jag fick flytta till elevhem. Mamma ville inte att jag skulle flytta till elevhemmet, men jag ville själv. Ville träffa fler kompisar, säger Hugo.

Vad brukar du göra efter skolan när du är här i Örebro?

– Olika aktiviteter. Basket, göra läxor, lite olika saker.

Är det mest basket eller mest läxor?

– Mest basket, säger Hugo.

Totalt går 580 barn från 124 olika kommuner i de sex specialskolor för döva grundskolebarn som finns i landet. Antalet elever minskar. Enligt specialskolan beror det på att barnkullarna i skolåldern över huvud taget är små just nu.

Men många föräldrar vill inte längre ha sina barn veckopendlande till skolan. Ekot har tidigare berättat om 10-årige Andreas Kulneff i Svenljunga, som gått ända upp till Kammarrätten för att få byta skola och därmed kunna bo hemma i stället för på internat. Särskilda hörselklasser på kommunala skolor finns till exempel i Öjebyn i Norrbotten, i Göteborg och i Uppsala.

Risk att kvaliteten tunnas ut
Men specialskolan har en stark ställning. Johnny Nilsson som är statssekreterare på utbildningsdepartementet säger att det är viktigt att de statliga skolorna fortsätter att locka många elever, så att den lärarkompetens som finns där kan finnas kvar.

– Det är viktigt att vi hela tiden följer utvecklingen och inte successivt tunnar ut kvaliteten på den teckenspråkiga miljön. Men vi kan ju inte samtidigt säga att vi sätter oss över föräldrarnas val, säger Johnny Nilsson.

Jenny Carlsson
jenny.carlsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".