Förslaget om ny jordbrukspolitik en kompromiss

På onsdagen presenterade regeringen hur EU:s nya jordbrukspolitik ska genomföras i Sverige. För lantbrukarna kommer det innebära stora förändringar när bidragspengar omfördelas och många har oroats över en ny nedläggningsvåg inom lantbruket. Men onsdagens förslag är en kompromiss som jordbruksminister Ann-Christine Nykvist hoppas ska rädda den svenska livsmedelsproduktionen.

–Det valet vi nu har gjort, det ger ett uttryck för att vi ska se till att behålla en tillräckligt stor mjölkproduktion, köttproduktion, för att ge konsumenterna bra livsmedel, men också bevara viktiga natur- och kulturmiljövärden, säger jordbruksminister Ann-Christine Nykvist.

Efterlängtat besked
Onsdagens besked var efterlängtat. Många bönder har varit rädda att satsa på grund av osäkerheten.

EU:s nya jordbrukspolitik som klubbades i somras, går ut på att omvandla stöden från produktion till ett allmänt gårdsstöd för att man håller landskapet öppet.

Det är inte stöden som ska styra vad som produceras, utan efterfrågan från konsumenterna. Problemen har varit hur detta ska gå till i varje medlemsland.

Stora delar av dagens bidrag som är beroende av hur mycket kött eller spannmål man får fram, ska omvandlas till ett slags allmänt gårdsstöd för att man håller landskapet öppet. Men flera detaljer i uppgörelsen har lämnats till de enskilda medlemsländerna att besluta, till exempel hur omfördelningen ska göras.

Två modeller är tänkbara
Antingen blir det vad man kallar gårdsmodellen, där varje gård får stöd utifrån hur mycket man tidigare fått i produktionsbidrag, något som inte leder till så stora förändringar.

Alternativet är en regionmodell, där alla stödpengar i ett område stoppas i en påse och sedan delas ut utifrån hur stor mark man har. Det skulle leda till betydligt större omfördelningar då vinnarna är de som haft en liten produktion men stora arealer. Från flera håll har man varnat för att det skulle leda till en snabb utslagning av många jordbruk och en minskad svensk produktion.

Dagens förslag är därför en kompromiss där mjölk och nötkött får behålla stöden för att på så sätt rädda livsmedelsproduktionen, men trots det så kommer enskilda lantbrukare att drabbas genom att fler gårdar kommer att få läggas ner, det menar både regeringen och LRF.

En kompromiss
LRF:s ordförande Caroline Trapp som tidigare uttryckt stora farhågor för konsekvenserna för lantbruket, räknar även hon med tuffa tider för många lantbruk. Ändå ser hon dagens besked som en viss framgång.

–Vi tycker att vi äntligen har fått genomslag för att det är intressant med en produktion av livsmedel i landet, vi har tidigare ofta efterlyst det, säger Caroline Trapp.

För de enskilda lantbruken i Sverige så har det varit en nervös väntan på besked, och åsikterna om vad som är bäst har gått isär. Många har avvaktat med investeringar.

Evert Svensson driver en gård med mjölkkor och köttdjur utanför Gränna.

–Ja, det är väl en kompromiss som vi får lov att leva med.

Men det tycks som hur man än gör så blir en det både förlorare och en del vinnare?

–Det går inte att komma ifrån.

Hur ska man tänka då?

–Bönder är trots allt ett positivt och segt släkte så någon utväg ur det här det kommer vi går alltid att hitta. Det kommer inte att bli som det har varit förr, utan vi måste hitta nya lösningar, säger lantbrukaren Evert Svensson.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".