Ekonomiskt stålbad väntas för britterna

Storbritannien går till val nästa vecka. Den stora valfrågan är ekonomin. Landet har nästan lika förödande underskott i statsbudgeten som konkursboet Grekland. Men inget parti vill, inför valet, tala om hur de har tänkt sig att rädda landet.

– Det är en svår balansgång. Man kan inte göra allt som är nödvändigt på en gång. Men det måste förr eller senare bli smärtsamt. Det har varit för bra för länge, säger Roger Gifford, chef för den svenska banken SEB.

Ekot träffar honom på kontoret med utsikt över S:t Paulskatedralen.

Britterna går till val nästa vecka och en av de stora valfrågorna är landets usla statsfinanser. Om man bara ser till underskottet i statens budget så befinner sig Storbritannien strax efter Grekland i bottenligan. Underskottet är över 11 procent och kraftiga åtstramningar är att vänta.

Alla de tre stora partierna står bakom målet att hantera underskottet i statens budget fram till år 2014. Men inget av partierna har ännu talat om hur det ska gå till. Partierna har lagt fram besparingsprogram på mellan sju och tio miljarder pund. Det motsvarar mellan 80 och 110 miljarder kronor ungefär.

Men om man ser på dagens siffror, så behövs ungefär tre gånger så stora besparingar. Offentliganställdas löner, sjukvård, skolor och försvaret finns bland områden som pekas ut för nedskärningar.

– Men förutom den liknande nivån på underskottet, går det inte att jämföra Grekland och Storbritannien. Storbritannien har en helt annan kultur och ekonomisk struktur. Dessutom har landet en egen valuta och är inte bakbundet av euron. Vi kan hantera våra egna problem. Vi kan använda inflation och valutakursen för att förbättra vår situation. Ungefär som Sverige, säger Roger Gifford och skrattar.

Bakgrunden till att krisen blivit akut är att Storbritannien satsat enorma summor på stödpaket under den globala ekonomiska krisen. Pengar som i stor utsträckning är lånade.

– Det ger obehagliga likheter med ett annat land. Det värsta vore om vi hamnade i en japansk situation de nästa tio åren, säger Roger Gifford. Med stagnation, utebliven tillväxt och alldeles för låga räntor på grund av våra enorma skulder.

Staffan Sonning, London
staffan.sonning@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista