Chatt

Är faran över för de svenska bankerna?

De fyra stora svenska bankerna har nu kommit med sina kvartalsrapporter, och alla redovisar en överraskande stor vinst.

Är faran över? Hur påverkar bankernas resultat räntesättningen? Vad innebär det för privatekonomin?

moderator:Nu börjar chatten med Ekots ekonomiske kommentator Christer Hillbom och Ekonomiekots reporter Sören Granath.
Hyresgäst:Kommer det att bli lättare att få bostadslån?
Sören Granath:Hej, Det beror självklart på en mängd faktorer. Din privata situation, bankens bedömning av den och den allmänna ekonomin. Just nu tjänar bankerna mindre än vanligt på utlåningen, pga den låga reporräntan. Om ekonomin tar fart, som de flesta tror, så kommer också räntorna att stiga. Bankerna hoppas då kunna skära emellan lite mer än i dag och skulle därför vara intresserade av att låna ut mer. Samtidigt så har de under senare år tvingats bli hårdare i sin kreditprövning och kräver att låntagarna har större marginal för räntehöjningar.
Johan Malmros:Svenska banker gör åter miljardvinster, kommer detta komma bankkunder till godo? T ex lägre räntor?
Sören Granath:Hej Johan, Räkna inte med lägre räntor som en följd av stigande vinster. Det bästa för att pressa räntorna är en bra konkurrens på bankmarknaden. Flera att välja mellan skulle inte skada, men risken är att banker nu går samman och de blir färre.
Göte Larsson:Är det "positiva resultatet" till någon del - eller rent av i sin helhet - betingat av positiva förväntningar, förhoppningar o a marknadsfloskler, som ofta framhävts som förklaringsgrund för varför bankerna hamnade i beråd? Finns det någon analys av vilka korrigeringar och nödvändiga förbättringar som vidtagits i beslutsleden? Den kombination av okunnighet och (ev.) bedrägligt beteende, som ledde till bl a förlustblundrarna i östaffärerna, kan väl rimligen inte finnas kvar i berörda banker? Först med en genomlysning av den frågan skulle marknaden kunna börja ta ställning till potentialen i bankernas utsikter i en konkurrens, där inte all verksamhet vilar på förutsättningen att skattebetalare och oinitierade aktiesparare ständigt betalar riskpremier och kompetensuppbyggnad för de okunniga bankekonomerna och deras styrelser.
Christer Hillbom:Din fråga / frågor är väldigt omfattande. För att dra i hop det till ett kort svar är det förstås så att VD i respeptive bank presenterar sin kvartalsrapport så är det en besekrivning som banken vill ge av läget. Dvs i första hand framhäva det som är positivt för banken. I dag är det genomsnittliga beskedet att läget blivit mer stabilt. Bottenläget är passerat. Vinsten har repat sig. Kreditförlusterna är mindre. Banken har rationaliserat sin verksamhet. Sänkt kostnader. Sagt upp personal men också rekryterat personer med ny kompentens. Detta har parerat att banken tjänat mindre pengar på sin in och utlåning och i bästa fall hållit vinsten oförändrad eller rent av ökat vinsten. Signalen som bankerna vill ge är också att högre styrräntor från riksbanken kommer förbättra räntenettot. Allt grundat på förväntningarna att prognoser om en ekonomisk återhämtning efter krisen slår in.
Mikael Andersso:Betyder dagens resultat att svenska banker är på grön kvist, med andra ord, att faran är över?
Sören Granath:Hej Mikael, Den värsta tycks i alla fall ligga bakom oss. Men som du ser kan mycket hända snabbt. Tidigare handlar det om Baltikum. Nu om Grekland. Sådant kan påverka bankerna och i slutänden villkoren för skattebetalare och bankkunder. Men det kommer i alla fall positiva tecken för svensk del just nu.
irene:Hur stor sannolikhet är det att SEB och Swedbank slås ihop
Sören Granath:Hej Irene, Mycket svårt fråga. Vi vet att det vara mycket nära en fusion för inte så många år sedan. Förutom det har SEB och Swedbank det gemensamma att de satsat stort på de baltiska länderna och vad det har inneburit. Om det förs diskussioner om just det så är det inget som läckt ut i alla fall.
europé:Men dagens fråga är Grekland, Portugal, Irland och EU. Påverkas inte svenska banker ett dugg av denna ohyggliga kris?
Christer Hillbom:De svenska har förvisso lånat ut pengar till Grekland. Men riskerna räknat i pengavolym är betydligt mindre än för schweiziska, tyska och franska banker. ’Däremot finns indirekta risker om krisen i Grekland fördjupas och sprids till andra skuldtyngda euroländer som t ex Portugal och Irland. Främst handlar det då om att nedskärningar och besparingar i de här ländernas ekonomier stryper tillväxten och hämmar konsumtionen och därmed i slutändan bromsar den ekonomiska återhämtingen hela EU. Och Sverige och svenska banker påverkas negativt av detta. Problemen för främst SEB och Swedbank finns fortfarande i första hand i Baltikum
Ola Olsson:Det finansiella systemet har räddats, men till priset av höga budgetunderskott för många av västvärdens viktigaste länder. Vad är risken om fler störningar sker i ekonomin?
Sören Granath:Hej Ola, Risken är stor. Jag antal att din fråga gäller mera generellt. De höga underskott som under lång tid byggts upp i västvärlden finns fortfarande kvar. USA har ännu inte börjat betala av på sina gigantiska underskott, utan kanske fortsätter att öka det. Det här är ett stort politiskt problem där problemen hela tiden skjuts på framtiden. Det här ökar förstås sårbarheten i ekonomin.
moderator:Nu är det fem minuter kvar av chatten. Ställ din fråga nu om du vill hinna få svar!
Frågande:Hur kan det gå så bra för bankerna nu? De var ju i trubbel för inte så länge sedan...
Christer Hillbom:Ett enkelt svar är att det värsta är över. Kreditförlusterna är lägre - även om det fortfarande finns betydande förlustrisker. Bankerna förlitar sig nu på en ekonomisk återhämtningen efter krisen håller i sig. Vad som till stor del hållit uppe eller förbättrat bakernas vinster finns i interna rationaliseringar, bättre intäkter på provisioner från handel med valutor och värdepapper. I andra vågskålen finns att bankerna genomgående tjänat mindre pengar på sin in- och utlåning.
Max:Hej, jag undrar om den lokala räntan kommer att höjas och hur det kommer påverka mig som villaägare. i så fall, kommer jag behöva sälja mina barn för att ha råd med elen?
Sören Granath:Hej Max, Räkna med att räntan kommer att höjas ganska snart, i alla fall pekar alla prognoser mot det. Som villaägare påverkas du självklart beroende på hur stor belåning du har, men också andra skatter och avgifter. Och visst har elen varit dyr den här vintern, men sälj inte dina barn.
Lisa:Vad hände med den baltiska krisen, finns den? Om inte, vart tog den vägen?
Sören Granath:Hej Lisa, Bra fråga. Den verkar ju som bortblåst nu när kreditförlusterna minskar. Men den är inte bortblåst. Vad som händer är att de här länderna försöker kämpa sig igenom det här stålbadet, men det är till höga kostnader. Hög arbetslöshet och social problem. Samtidigt handlar det också om att se de positiva tecken som kommer. Det ser lite ljusare ut helt enkelt.
Erik Jonsson:Vilken är den största utmaningen för svenska banker - hela havet stormar ju ute i Europa.
Christer Hillbom:Om krisen i Grekland förvärras kommer det bli svallvågor även i Sverige och in i svenska banker. Mot detta finns inget enkelt försvar. Det är svårt att isolera Sverige från vad som händer i omvärlden. Förhoppingen är istället att krisen planar ut. Och bankerna i sin ibland kartelliknadne konkurrens kan öka sina mariknadsandelar. En förhoppning i de svenska bankerna är att utländska banker och finansinstitut som haft men nu lämnat Sverige ska ge ett utrymme att kapa åt sig kunder (ofta företag) som behöver förnya lån som går till förfall.
moderator:Nu är chatten avslutad! Tack för alla frågor. Sören och Christer hoppas att ni är nöjda med svaren. Fortsätt följa bevakningen av bankernas ekonomi på sverigesradio.se/ekot/ekonomiekot

Varför lyckas de svenska bankerna gå med vinst medan finanskrisen hänger kvar över bland annat Baltikum? Hur påverkas de svenska bankerna av den ekonomiska krisen i Grekland?

Ekots ekonomiske kommentator Christer Hillbom och Ekonomiekots reporter Sören Granath chattade med lyssnarna om anledningar till och effekter av storbankernas positiva resultat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista