Vi bär på gener från Neandertalare

Människans utvecklingshistoria måste skrivas om sedan det blivit klart att neandertalmänniskor och vår egen människoart Homo sapiens parade sig och fick avkomma.

Det är resultatet av en sensationell kartläggning av hela neandertalmänniskans arvsmassa presenterats i den vetenskapliga tidskriften Science.

– Vi är mer lika Neandertalaren än vad vi kanske misstänkt tidigare, enligt den här artikeln, säger Anders Götherström som är docent och expert på gammalt DNA på Uppsala Universitet.

– Vi hade väl väntat oss att se lite fler skillnader, lite större skillnader kanske mellan Neandertalarens genom och vårt eget genom, tillägger han.

Neandertalmänniskan dog ut för 30 000 år sedan. Tills nyligen trodde ingen forskare att en fullständig kartläggning av deras arvsmassa skulle vara möjlig.

Men en galopperande teknikutveckling och ett intensivt arbete har på några få år gjort det omöjliga möjligt.

Förra året presenterades ett första utkast och nu publiceras för första gången neandertalarnas hela genkarta i tidskriften Science.

Bakom de sensationella fynden står en svensk världsstjärna inom forskningen, Svante Pääbo, sedan många år verksam vid det prestigefyllda Max Planck-institutet i Leipzig.

Resultaten visar, tvärt emot vad man tidigare trott, att vi nu levande människor bär på ett genetiskt arv från neandertalarna. Mellan två och fyra procent av vår arvsmassa härrör från dem, säger Svante Pääbo.

– Det finns ett litet bidrag bland människor i dag från den här tidigare människoformen. Om man så vill är Neandertalarna inte helt utdöda, de lever vidare lite grand i vissa människor i dag, säger Svante Pääbo.

Korsningen mellan neandertalmänniskorna och oss har mest troligt inträffat någon gång för mellan 45 000 och 80 000 år sedan.

Det var när vår egen människoart Homo sapiens vandrade ut från Afrika och kom till Mellanöstern. Där träffade vi på den mer primitiva neandertalaren, säger David Reich på Harvard Medical School, som också har arbetat i projektet.

– Den enklaste förklaringen till var det här har hänt är någonstans i Mellanöstern eller norra Afrika, för 45 000 till 80 000 år sedan, säger han.

Tidigare har mindre omfattande DNA-analyser av neandertalarna visat att det inte skulle ha förekommit någon sammanblandning av arterna.

Nu vet vi alltså bättre, och människans utvecklingshistoria tar en ny vändning, säger Anders Götherström på Uppsala Universitet.

– Här har vi två grupper människor som finns på samma plats under en längre tid. De måste ha sett varandra, de måste ha haft uppfattning om varandra och vi vet att de förmodligen interagerade med varandra också.

Generna spridda över hela världen

  • Neandertalmänniskan räknas som vår närmaste förhistoriska släkting.
  • Forskarna har gjort det mesta av sina analyser utifrån fynd av neandertalben från Kroatien.
  • För att hålla nere skadorna på de värdefulla fossilen använde forskarna tandläkarborrar för att ta ut minimalt med material för analys.
  • Forskarna har jämfört neandertalarnas DNA med arvsmassan från fem nu levande individer från olika delar av världen.
  • Jämförelsen tyder på att nu levande människor från alla delar av världen utom Afrika bär på neandertal-DNA.

Mona Hambraeus

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista