Jordbruket måste minska utsläppen

Jordbruket ska ytterligare minska sina utsläpp som bidrar övergödningen till Östersjön. Det slår regeringen fast i sin havstrategi som presenteras idag.

– Det finns många jordbrukare som har gjort mycket stora ansträngningar, samtidigt ser vi ju hela tiden att det kommer fram ny teknik, som till exempel innebär att jordbrukarna fortfarande har möjligheter med ny teknik som kantzoner och fosfordammar, säger miljöminister Andreas Carlgren (C).

Men det kommer inte att bli några lagkrav på bönderna, utan minskningarna ska ske på frivillig väg. Ragnar Elmgren, professor i Östersjöekologi vid Stockholms universitet, anser dock inte att frivilliga krav räcker för att minska utsläppen.

– Jag tror att det blir mycket svårt. Det är så pass drastiska minskningar som vi har åtagit oss att åstadkomma från svensk sida. Det är tveksamt om det kommer att gå att uppnå på frivillig väg, säger han.

Läget för Östersjön är illa med död botten och skadade ekosystem. Och länderna runt havet är alla överens om att krafttag måste tas för att minska övergödningen som skadar havet. Östersjöländerna har lagt fram en plan och enligt den ska Sverige minska de nuvarande utsläppen av kväve med 16 500 ton och av fosfor med 280 ton till år 2016.

Idag lägger regeringen fram sin havsstrategi kring hur målen ska uppnås. Bönderna ska minska sina utsläpp som bidrar till övergödningen, men på frivillig väg. I Danmark har en frivillig väg tidigare testats för att minska böndernas utsläpp.

– Det lyckades inte tillräckligt bra, och där fick man gå in senare med tvingande krav, säger Ragnar Elmgren.

Miljöminister Andreas Carlgren säger att bönderna visst kommer att nå målet på frivillig väg.

– Betinget ska nås och nu har lantbruket omkring fem år på sig att redovisa att man klarar det och görs inte det så får det bli ännu skarpare åtgärder som leder till hela resultatet, säger han men vill inte spekulera i om det i slutändan kan leda till lagkrav.

Men lantbrukaren Per Åsheim i Kristianstad tycker att frivillighet är bra. Enligt honom gör redan bönderna vad de kan och för att göra mer krävs snarare kunskap än lagkrav.

– Jag är säker på att de flesta är medvetna om den påverkan vi har på miljön. Men vi anser att vi redan gör väldigt mycket idag och korten måste läggas på bordet vad det är vi ska göra konkret, säger han.

Det är en knepig situation för regeringen. Å ena sidan ska man värna om miljön och å andra sidan ska man värna om de svenska bönders konkurrenskraft gentemot andra europeiska bönder. Lösningen ligger därför på europeisk nivå, enligt Ragnar Elmgren:

– De flesta tvingande åtgärder blir ju en extrakostnad för svenskt jordbruk som blir en konkurrensnackdel om de inte finns i andra EU-länder. På sikt måste det här lösas med EU-gemensamma regler för jordbruket.