Valutaoron i Europa

Lånekrav leder till massprotest i Rumänien

Internationella valutafondens krav på länder som fått låna för att klara sig ur krisen möter allt större motstånd. I dag planeras i Rumänien den största demonstrationen och strejken sedan kommunismens fall 1989.

Mammor och fängelsevakter har redan demonstrerat och i dag går de fem största fackförbunden ut på gatorna i Bukarest i protest. Det kan bli en av de största protesterna i landet sedan kommunismens fall.

Runt 50 000 beräknas delta i strejker och protester i dag mot planerade sänkningar av löner, pensioner och att en fjärdedel av de statliga jobben ska bort.

Näst fattigast inom EU har Rumänien precis som tidigare Ungern, Serbien, Bosnien-Hercegovina och Grekland fått lån från Internationella valutafonden IMF, lån kopplade till hårda krav på minskade statliga utgifter.

Rumäniens lån på 20 miljarder euro har utbetalats till dryga hälften. Inför varje ny utbetalning värderas om kraven efterlevs. För hårda krav mot redan fattiga, hävdar de som protesterar.

Redan i höstas protesterade lärare, läkare och andra statligt anställda mot sparkraven, då mot frysta löner, nu ska lönerna sänkas med 25 procent. Risken för social oro är en faktor som IMF nu tar med.

Ungern fick låna redan 2008. Ekonomin har förbättrats, men ett stort problem är att 1,5 miljoner ungrare har stora lån i utländsk valuta, som de har svårt att betala av.

Bosnien Hercegovina har ett IMF lån på 1,2 miljarder euro. Men pengarna fryser inne om inte det splittrade landet före maj månads utgång minskat pensioner och statliga löner.

Serbien fick låna 2,9 miljarder euro i fjol. IMF är just nu i Belgrad för en ny utvärdering av ekonomin. Men varken här eller i Sarajevo blir det några grekiska massprotester. Ett korrupt system där politisk makt går hand i hand med ekonomisk har gjort människor resignerade .

Men ingen här eller i Sarajevo tror på någon form av grekiska protester här, trots lägre löner och större fattigdom.