Islamisterna tappar mark i Somalia

De islamistiska grupperingarna i Somalia är splittrade och inte är så starka som de ger sken av att vara. Det är något som tankesmedjan International Crisis Group tycker att den somaliska regeringen borde utnyttja. Men samtidigt upplever den somaliska regeringen en regeringskris.

Konflikten i Somalia riskerar att bli allt djupare. Hur djup beror på hur länge splittringen inom de islamistiska grupperingarna varar och vilken inriktning som det islamistiska upproret ska ha.

Det har länge varnats för att krisen i Somalia kan komma att spridas till omkringliggande länder.

Enligt tankesmedjan International Crisis Group upplevde islamisterna sitt största bakslag hittills vid en självmordsattack i december i fjol. Där dödades ett tjugotal civila på ett hotell i Mogadishu under firandet av en examenshögtid.

Det blev en vändpunkt. Sedan dess har islamisternas popularitet sjunkit och det är många somalier som inte känner igen sig i sitt land med stränga sharia-lagar. Men samtidigt fortsätter islamisterna att rekrytera unga män från hela världen till sitt heliga krig mot den väst-stödda regeringen.

Islamisterna består av två huvudgrupperingar, al-shabab och hizbul al-islam. Den senare anses vara mottaglig för närmanden från övergångsregeringen, enligt tankesmedjan International Crisis Group. Tankesmedjan föreslår övergångsregeringen att utnyttja splittringen till att lägga större tyngd på försoning och att man ger alternativ och motargument till en sträng tillämpning av islam.

Men frågan är om övergångsregeringen förmår att ta tillfället i akt. Den somaliska övergångsregeringen, som ska bygga upp institutioner igen efter 18 år av konflikter, genomgår nu en regeringskris efter en schism mellan landets president och premiärminister. Presidenten har upplöst kabinettet men premiärministern vägrar att avgå.

FN uppmanar dock till fortsatt stöd för presidenten.