Museer och teatrar missnöjda med hyran

De hyror som fem av de största statliga teatrarna och museerna i landet betalar anses av många vara både för höga och uträknade på fel sätt eftersom insitutionerna själva måste betala för allt underhåll av byggnaderna själva.

I höstas krävde riksdagen att regeringen skulle se över hyressättningen men hittills har ingenting hänt.

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm står inför stora kostnader för underhåll. Lennart Sandberg är administrativ chef där.

– Det återstår oerhört mycket eftersatt underhåll att hantera. Bland annat så har vi nu ett stort projekt för vår södra flygel, som är 9 000 kvadratmeter, där vi måste byta värmesystemet. Och det är en kostnad på tio miljoner.

Det här kan få konsekvenser för museets verksamhet eftersom Naturhistoriska har ett hyresavtal som innebär att museet betalar för allt underhåll ur sin egen verksamhetsbudget.

– Det kan ju vara så att vi måste skär ned kostnader för ordinarie drift av verksamheten, vilket gör att vi inte kan bygga de utställningar vi behöver bygga till exempel, säger Lennart Sandberg.

Det är Naturhistoriska, Operan, Dramaten, Nationalmuseum och Statens historiska museer som har så kallade kostnadsbaserade hyror.

De själva, riskdagens ledamöter och hyresvärden, Statens fastighetsverk, befarar att de finns en uppenbar risk att nödvändigt underhåll av de här gamla, kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna skjuts på framtiden eftersom det vid varje större renovering krävs förhandlingar om höjd hyra.

När parterna inte kommer överens blir resultatet för lite pengar till renoveringar.

Men trots det så verkar ingen förändring vara i sikte och finansminister Anders Borg hänvisar till den pågående utredning som hittills inte har fått några direktiv om att titta på just den här hyressättningen.

– Det finns säkert skäl att i den här hyresutredningen titta på hur även de här hyresfastigheterna och hur man ska sköta hyressättningen där, säger finansminister Anders Borg.