Ökad oro och ångest hos många svenskar, enligt ny rapport

Allt fler människor i yrkesverksam ålder känner sig trötta och oroliga och har ångest eller sömnproblem. Det visar en ny rapport om det sociala och folkhälsomässiga läget i Sverige.

Socialstyrelsen presenterade på torsdagen statistik som också visar att fler invandrare fått jobb och att färre barn lever i fattiga familjer. I stort är det ingen mörk bild, säger Måns Rosén chef vid Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.

–Nej det tycker jag inte. Vi får ju inte glömma de stora dragen, det vill säga att meddellivslängden ökar, att äldre får bättre rörelseförmåga, att de ser bättre och så vidare.
vi tillhör världens  friskaste folk, svenskarna, så i stort sett är det bra. Men vi har i den här lägesrapporten fokuserat på några oroande tendenser och det är övervikt och stark psykisk oro till exempel.

Yrkesverksamma mest oroliga
Det är i den psykiska hälsan som de största förändringarna syns. Det är främst människor i yrkesverksam ålder som berättar om en mycket pressad livssituation.

Ångest, oro och sömnproblem har blivit vanligare både på landet och i storstäderna, och man vet inte orsakerna.
    
–Det vet vi vet inte säkert, men det ser ju ut som det kan ha med arbetslivet att göra eftersom det är i de yrkesverksamma åldrarna som andelen som uppger oro och ängslan har ökat mest dramatiskt. Ökad stress kanske både i hemmet och i arbetslivet och oro har ökat mest, säger Måns Rosén.

Vad händer med dem som lever under en ökad press och stark ångest under många år?

–En del av dem har en klart ökad risk att dö i förtid, ungefär fördubblad risk att dö inom fem år i förtid för dem som uppger svår oro och ängslan och upp till 5 till 15 gånger högre risk för självmord och självmordsförsök. Så det är en grupp som har en hel del problem.

Ensamstående föräldrar särskilt utsatta
När det gäller oro och ängslan, så det finns en grupp som är särskilt utsatt.

– En grupp som vi vet har uppgett stark oro och ängslan i mycket stor utsträckning är ensamstående föräldrar med barn. Där tror vi att de har svårt att få ekonomin att gå ihop, att de har tidsbrist. Så är det någon grupp som det skulle krävas politiska åtgärder för, så är det väl mer tid och mer pengar till de ensamstående föräldrarna, säger Måns Rosén.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".