Norge varnade Socialstyrelsen om skandalläkaren

Norge varnade svenska Socialstyrelsen om den läkare som efter flera felbehandlingar förlorat rätten att operera i Norge men som nu arbetar i Sverige men informationen fördes inte vidare.

Läkaren ska de senaste fem åren även ha anmälts av svenska patienter till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Läkaren som fällts för 29 felbehandlingar i Norge, där norska staten fått betala många miljoner i ersättning till de drabbade, fick sin specialistlegitimation och rätten att operera indragen.

Men med sin läkarlegitimation kunde hon anställas på ett svenskt sjukhus i Gävleborg, utan att referenser kollades.

Nu visar det sig att hon även anmälts vid minst sju tillfällen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i Sverige.

En anmälan ledde till en varning efter att läkaren tagit bort fel senor och ben vid en axeloperation.

Men det fanns alltså tidigare varningssignaler från andra sidan gränsen.

– De har fått brev om den här läkaren, och trots det här brevet så har läkaren fått jobb i ett annat nordiskt land, säger Roger Ingebrigtsen, statssekreterare på det norska hälso- och omsorgsdepartementet.

Alla de skandinaviska länderna har fått brev om den här läkaren, säger Roger Ingebrigtsen till norska radio- och tv-bolaget NRK.

Han är upprörd över att läkaren kan arbeta vidare i Sverige.

Pernilla Ek är chef för enheten för behörighet vid Socialstyrelsen, något specifikt brev från norska myndigheter kan hon inte hitta, men att läkarens specialistlegitimation dragits in, nämns 2005, i de listor som varje kvartal skickas mellan svenska socialstyrelsen och de andra nordiska ländernas liknande myndigheter.

Informationen stannar i regel där, säger Pernilla Ek.

– Vi har den inte systematiskt ordnad i dag, så vi kan inte lämna ut den. Det finns också sekretessbestämmelser, säger Pernilla Ek.

Borde det inte vara rimligt att det finns ett sådant system?

– Ett sådant system skulle kunna vara ett sätt att tydliggöra eller i alla fall få en systematisk översyn på personer som kanske inte skulle utöva yrket, säger Pernilla Ek.

Hon understryker att ansvaret fortfarande är stort hos arbetsgivaren att kolla tidigare referenser.

Kjell Norman, vid landstinget Gävleborg är självkritisk.

Sedan 2009 har de nu nya rutiner och tydligare kontroller. Men informationsspridningen över gränserna kring varnade läkare måste bli bättre, säger han.

– Eftersom vi har personal som rör sig mellan länderna och det säkert kommer att öka så tror jag att vi kommer att ha ett ännu större behov av att få veta hur det har sett ut i de länder de tidigare har jobbat i, säger Kjell Norman.

Faktaruta: SR Gävleborg

Exempel på skadestånd

Man i 80-årsåldern:  Bryter lårhalsen och ska få protes, men huvudet på protesen glider in i buken och såret infekteras. Dör 4,5 månader efter ingreppet. Läkaren kritiseras för sviktande kompetens och omdöme.
Kostnad: 130 000 NOK

Kvinna i 80-årsåldern: Fick en höftprotes. Operationen medförde en benförlängning på 6-7 cm. Djupt olyckligt, och ökar risken för infektioner.
Kostnad: 123 000 NOK 

Man i 50-årsåldern: Opererad efter motorcykelolycka, infektion i operationsområdet på grund av kvarglömt material.
Kostnad: 2 519 100 NOK

Kvinna i 50-årsåldern:  Får höftprotest på grund av artros. Skador på nerver gör att hon får en vaggande gång. Operationen ej utförd efter gällande regler.
Kostnad: 1056 000 NOK

Kvinna i 50-årsåldern: Bröt underarmen efter fall på isen – operationen misslyckas och kvinnan utvecklar reflexdystrofi  med smärta och stelhet i armen.
Kostnad: 736 000 NOK

Kvinna i 50-årsåldern:  Knäoperation, artros. Operationen avslutas utan att vara klar, med nedsatt funktion och smärtor som följd.
Kostnad: 560 000 NOK

Kvinna i 50-årsåldern: Får höftprotest på grund av artros. Komplikationer, protesen hoppar ur totalt 12 gånger. Det opererade benet har förlängts betydligt, och lårbensprotesen är betydligt felroterat.
Kostnad: 225 000 NOK
#fil=8367#

Marcus Eriksson Anna Eriksson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.