Ovanligt att polischefer ställs inför rätta

Idag, fredag, kommer domen mot den förre polismästaren i Göteborg, Håkan Jaldung, efter avspärrningen och massgripandet av över 450 personer på Hvitfeldska gymnasiet under EU-toppmötet i Göteborg. Men att en polischef ställs inför rätta är mycket ovanligt. Det är betydligt vanligare att vanliga polismän ställs inför rätta misstänkta brott, än att den ansvarige polischefen ställs till svars. Det visar en genomgång som polisförbundet gjort på uppdrag av Ekot.

Bara en gång tidigare har det här skett och det var i september 1989 där den då jourhavande polischefen i Stockholm, beslutade att gripa över hundra fotbollssupportrar efter en VM-kvalmatch mellan Sverige och England. Domen blev 50 dagsböter för olaga frihetsberövande. Nästan 15 år senare ställs en annan polischef inför rätta.

Över hundra poliser fick rättshjälp
Enligt polisförbundets ombudsman Douglas Engdahl, är det betydligt vanligare att polismän på fältet blir åtalade för olika händelser än just dom ansvariga polischeferna. Under 90-talet fick ungefär 150 polismän rättshjälp för advokater varje år sen de misstänkts för olika brott.

– Från förbundets sida tycker vi att det är viktigt att den här frågan klaras ut. det ska inte vara så att man alltid plockar ut en kille eller tjej som befunnit sig i fronten. Det måste vara ett delat ansvar. Det är ju så att den som sitter som kommenderingschef beordrar de här polismännen att genomföra uppdrag eller göra ingripanden och då tycker vi att det är naturligt att man också har ett ansvar för de order man ger, säger Douglas Engdahl.

Jaldung kommenderingschef
Håkan Jaldung var som kommenderingschef, ansvarig för hela polis-insatsen under EU-toppmötet i Göteborg 2001. Enligt åklagaren var han också därför ansvarig för polisens spärrade av Hvitfeldska gymnasiet och att 454 personer senare greps, helt utan att det fanns stöd för detta i lagen.

Åklagare Hans Lindberg sa i sin slutplädering för en månad sen i Göteborgs tingsrätt så här om Jaldungs agerande.

– Håkan Jaldung har velat hävda att hans motiv och avsikter var, om inte ädla, så i vart fall godtagbara, han ville ju bara förhindra att människorna som bodde på Hvitfeldtska begav sig ut på stan och ställde till bråk. Med den inställningen måste Håkan Jaldung sett sig oförhindrad att frihetsberöva alla de tusentals människor som kommit för att utöva sina grundläggande fri- och rättigheter. Tanken svindlar.

Håkan Jaldung själv, säger att hans huvuduppgift var att EU-toppmötet med demonstrationerna skulle genomföras och att han handlade i enlighet med lagen på grund av den starka hotbilden.

De brottsrubriceringar det handlar om är olaga frihetsberövande, grovt tjänstefel eller tjänstefel. Brott som kan ge upp till tio års fängelse.

Jan Andersson
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".