SKL kräver att arbetsgivare får information om varnade läkare

Informationen kring varnade läkare som gjort fel inom vården i norden måste förmedlas bättre kräver Sveriges kommuner och landsting, SKL, efter att Norge tidigare varnat svenska Socialstyrelsen om en läkare utan att informationen förts vidare.

Vid sjukhuset i Hudiksvall där läkaren arbetar, är frågorna många, berättar vårdenhetschef Susan Persson.

– Det är redan några patienter som har ringt och frågat vem som opererade dem och då har jag berättat vem det har varit och frågat vad de har tyckt men de har varit väldigt nöjda med den behandlande läkaren. Ingenting negativt har kommit fram från patienterna mer än en oro, säger Susan Persson.

I Norge får till exempel en man i 80-årsåldern en protes för sin brutna lårhals. Den glider in i buken och infekterar såret. Mannen dör drygt fyra månader senare och 130 000 norska kronor blir den utbetalda ersättningen, då läkaren kritiseras för sviktande omdöme.

Läkaren fälls för 29 felbehandlingar och norska statens ersättning till de drabbade blir många miljoner.

Då dras specialistlegitimationen för att få operera in men läkarlegitimationen kvarstår och hon blir anställd i Sverige utan att referenser kontrolleras.

Vårdpersonal med inskränkta behörigheter rapporteras mellan de nordiska länderna varje kvartal.

2005 får svenska Socialstyrelsen veta att den aktuella läkaren inte får operera i Norge.

Landstinget som nu anställer henne kan inte nå den informationen. Pernilla Ek, är chef för enheten för behörighet vid Socialstyrelsen.

– Vi har den inte systematiskt ordnad i dag så vi kan inte lämna ut den. Dessutom finns det sekretessbestämmelser som gör att viss information inte kan lämnas ut, det är klart att det blir ett problem, säger Pernilla Ek.

Själva problemet är inte nytt, redan i juni förra året rapporterade Ekot om flera svenska läkare som tilldömts prövotid här på tre år, oftast på grund av missbruk, och som då kunnat arbeta i Norge i stället.

Enligt socialdepartementets pressavdelning kommer frågan att diskuteras vid nästa nordiska råd.

Sveriges Kommuner och Landsting vill att saken utreds ordentligt. Göran Stjernstedt är chef för deras vårdavdelning.

– Uppenbarligen förekommer det informationsutbyte mellan socialstyrelsen och dess motsvarigheter, då kanske man också bör se över hur den information som kommer fram bör gå vidare till arbetsgivarna, säger Göran Stjernstedt.

Hur säker kan man som patient vara på att landstingen och sjukhusen har kontrollerat personalen som ska ta hand om en?

– I dag kan man vara ganska säker på att kontroller sker, sedan kan man aldrig garantera att det inte brister någon gång, säger Göran Stjernstedt.

Enligt Socialstyrelsen är det personuppgiftslagen och sekretesslagen som gör det svårt samla informationen i ett register och förmedla den vidare.

Socialminister Göran Hägglund säger att det var en nyhet för honom, och att myndigheten borde se över vad som krävs.

– Jag hoppas naturligtvis att Socialstyrelsen snabbt gör en genomgång av ärendet för att se om de vill föreslå en lagändring av något slag. Har man ett intensivt informationsflöde över nationsgränserna på det nordiska området, vilket jag tycker är bra, så blir det meningslöst om det är namn som förvaras i ett plåtskåp på Socialstyrelsen och inte kommer till nytta för de verksamheter som är i färd med att anställa, säger Göran Hägglund.