Krispaketen gör att Tyskland måste spara

Liksom i Storbritannien kommer i Tyskland krav om statliga sparåtgärder. Efter de stora krispaketen under finansorostiderna måste statens skulder minskas.

Redan inom en månad måste den tyska regeringen fram med ett långtgående sparförslag. De tyska departementen har fått entydiga direktiv från finansministern: Nu gäller spartvång.

Förslag måste läggas fram före juni månads utgång. De enda områden som regeringen vill freda är barnomsorg, utbildning och forskning.

Gapet mellan inkomster och utgifter i den tyska statsbudgeten är högre i år än någon gång i förbundsrepublikens historia. En fjärdedel av utgifterna betalas med lånade pengar.

Gapet måste nu minska med tio miljarder euro om året. Detta enligt en ny tvingande grundlagsregel, som börjar verka redan nästa år, och som innebär att tyska staten från och med 2016 måste klara ekonomin i stort sett utan att låna till löpande utgifter.

Det finns också ett politiskt tryck på regeringen att spara, nu när projekt rädda euron pågår.

Tyskland ställer stora krav på andra länder i euroområdet med höga skulder, att de ska sanera sin ekonomi. För sin trovärdighets skull måste den tyska regeringen visa att den klarar de egna finanserna också.

Samtidigt måste marknaden hållas lugn. Om inte euroområdets största land får ordning på sin ekonomi, så kan det bidra till fortsatta spekulationer mot euron.

Frågan är nu var pengarna ska tas. Mer än hälften av statsutgifterna är så kallade transfereringar: Till pensionärer, arbetslösa och socialt behövande.

Vill regeringen spara där så kommer den att möta hårt motstånd, från sociala organisationer och från den politiska oppositionen.

Höjda skatter talar regeringen ogärna om eftersom den gick till val på löften om sänkta inkomstskatter. Men också inom regeringspartiet kristdemokraterna höjs röster för till exempel höjd moms.

Många i debatten oroar sig för en tysk sparkurs. Om hela Europa, inklusive den största ekonomin sparar, så kan det innebära en vändning neråt i konjunkturen.