LRF vill öka svensk livsmedelsproduktion

Samtidigt som svenskarna köper allt mer mat, minskar andelen svenskproducerat för varje år. När Lantbrukarnas Riksförbund i dag inledde sin stämma i Skövde var en av de stora frågorna hur utvecklingen kan vändas.

Nästan hälften av all livsmedel är idag importerad. Hittills har det varit ett misslyckande att vända utvecklingen, säger LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson.

– Nu tänker vi göra en ordentlig kraftansträngning för att vända på de här kurvorna, och det är antagligen den största utmaningen vi har stått inför, säger Lars-Göran Pettersson.

Inne i lunchmatsalen på LRF-stämman är det bara svenskt på buffébordet; inkokt vänerlax trängs med kalkonkorv, rödvinssalami och kallrökt skinka producerat i närheten av Skövde och på bordet svensk mjölk.

Men så här ser det inte längre ut på de svenska matborden överlag. 45 procent av den mat som äts i Sverige är i dag importerad. En av de högsta siffrorna i Europa, och nästan dubbelt så mycket som för bara 15 år sedan.

Värdet av den svensktillverkade maten minskar med två procent per år. Värst ser det ut för mjölk, gris- och nötkött, och den utvecklingen måste nu vändas, menar Lars-Göran Pettersson.

– Vi vet att matproduktionen i världen enligt FN ska fördubblas inom en 40-årsperiod. Vi tycker att det är oerhört angeläget att Sverige tar sin del i det här.

Men varför måste maten produceras i Sverige?

– Därför att vi har i dag väldigt bra förutsättningar för svensk livsmedelsproduktion. Vi har höga krav vad gäller miljö, klimat och djuromsorg, och vi vet att svenska konsumenter uppskattar den svenska maten.

I den strategi som LRF väntas ta under stämman finns ett krav på ett nationellt program för livsmedelsproduktionen, med en rad åtgärder för att öka konkurrenskraften.

Till exempel enklare regler, sänkta arbetsgivaravgifter, obligatorisk ursprungsmärkning och samma krav på importerad mat som på svenskt vid en upphandling.

Men det handlar också om att få bönderna att satsa på livsmedel – med nya produkter och nya sätt att marknadsföra, där förtroendet för det svenska lantbruket ska utnyttjas. Och Lars-Göran Pettersson tror inte att det förtroendet raserats av de senaste månadernas debatt om till exempel grishållningen.

– Enligt en undersökning som har presenterats har 85 procent av de svenska konsumenterna stort eller mycket stort förtroende för den svenska maten. Så marknaden finns där.