Arkivfoto: Leif R Jansson/Scanpix.

Avloppsslam som gödsel stridsfråga i LRF

Allt mer avloppsslam hamnar på de svenska åkrarna. Det är billigare än konstgödsel och näringsämnen tillvaratas. Men slammet är omdiskuterat på grund av risker för att kemikalier och tungmetaller hamnar i jorden och maten.

På böndernas branschorganisation LRF:s årsstämma som pågår just nu är slamspridningen en av stridsfrågorna.

– Vi återför ett avloppsslam från samhället som inte är fullt ut rent från läkemedel, kemikalier och kadmium. Den vägen kan vi störa ekosystemet på både kort och lång sikt, och våra livsmedel kan också få en smitta den vägen, säger Monika Didriksson, som är ordförande för LRF Skaraborg och har lagt en motion om stopp för slam på jordbruksmarken.

Priset på konstgödsel har stigit rejält de senaste åren och allt fler bönder ser det som en möjlighet med det kommunala avloppsslammet som gödsel på åkrarna. För det får de på många ställen gratis från kommunernas reningsverk där slammet renas och rötas. Som till exempel på Ellinge reningsverk utanför Eslöv.

Det är bassänger där avloppsvattnet kommer in, och så svart, jordliknande slam i stora högar.

Främst handlar det om att ta till vara på de näringsämnen som finns i slammet, särskilt fosforn.

Forskare varnar för en framtida fosforbrist, vilket skulle innebära stora problem för matproduktionen. Att ta tillvara på den fosfor som redan finns i kretsloppen är också ett prioriterat mål av svenska regeringen.

– Vi måste utveckla system som gör att vi kan återföra den fosfor som finns, men också andra växtnäringsämnen i livsmedelsproduktionen till åkermark, säger Bengt Persson, som sitter i LRF:s förbundsstyrelse.

Slammet är kort sagt vårt eget bajs blandat med matavfall och allt annat som hamnar i avloppet. Det är det där andra som oroar kritikerna, till exempel rengöringsmedel, medicinrester, kemikalier och tungmetaller. Att det ska hamna på åkrarna och till slut i maten och i oss som äter den.

Det har även böndernas riksorganisation LRF varit oroad för länge. Fram till för två år sen har förbundsstyrelsen där varit skeptisk till slamspridning. Men 2008 var LRF med och tog fram ett certifieringssystem som ställer krav på och kontrollerar förekomsten av kemikalier och tungmetaller i slammet.

Regionförbund som LRF Skaraborg är trots certifieringen skeptiska till avloppsslam på åkarna. Men centralt har LRF i dag en hållning att det certifierade slammet är bra, därav diskussionerna på organisationens årsstämma i dag.

– Om man använder certifieringssystemet så har det ganska god kontroll på vad som finns i slammet och vad man tillför åkermarken, säger Bengt Persson i LRF:s förbundsstyrelse.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".