Allt vanligare med DNA-analyser i brottsutredningar

Allt fler DNA-analyser görs för att försöka klara upp olika brott. Förra året användes DNA-teknik i cirka 8 000 ärenden hos Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.

Chefen för SKL, Olof Egerstedt, spår en fortsatt ökning.

– Jag är alldeles övertygad om att det kommer att fortsätta öka. DNA-metoden har visat sig vara något av ett mirakelmedel i det kriminaltekniska arbetet, säger SKL:s chef Olof Egerstedt.

Vad har ni för kapacitet att kunna göra fler analyser?

– I dagsläget befinner vi oss nästan på gränsen till den kapacitet vi har. Vi förmår inte så särskilt mycket mer, säger han.

En droppe saliv, lite blod eller en slängd cigarettfimp på brottsplatsen kan ge en träff i DNA-registret och kanske göra att inte bara svårutredda våldsbrott kan klaras upp, utan också vardagsbrott som inbrott.

Sedan registret inrättades 1999 läggs samtliga som döms till fängelse i mer än två år in i registret.

Men det kan bli en förändring, flera riksdagsledamöter har föreslagit att gränsen för att hamna i registret ska sänkas och en översyn av bestämmelserna görs.

Stadig ökning
Förra året gjordes DNA-analyser i över 8 000 ärenden hos Statens kriminaltekniska laboratorium. Året innan, 2002, var siffran cirka 6 400 år 2001 var det cirka 4 700. Ökningen har hittills varit stadig.

SKL har nu avsatt pengar för att skaffa ny teknik och nya datorer, säger Olof Egerstedt.

– Det pågår ett arbete med att hitta rätt instrument för detta. Vi har haft något instrument här på prov som vi har kört och som vi inte var riktigt nöjda med så nu håller vi på och letar efter andra leverantörer, säger han.

Automatisering sparar resurser
SKL tittar på den teknik som används i till exempel Storbritannien, Tyskland och Finland, enligt Olof Egerstedt.

Fördelarna med en automatisering är många, säger han, inte minst för personal som sitter och flyttar provrör fram och tillbaka under dagarna.

– Då sparar man människor och resurser, man eliminerar också risken för mänskliga fel. Inte minst viktigt så avlastar man en del arbetsmoment som är fysiskt ansträngande, säger SKL:s chef Olof Egerstedt.

Maria Eksedler
maria.eksedler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".