Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Dyrare med studielån än med bolån

Publicerat måndag 23 februari 2004 kl 05.17

Det är dyrare att låna till studier än till att köpa hus. Det visar en genomgång som Ekot gjort.

– Det låter ju inte alltför bra, men så är det. Jag tar studielån och måste tyvärr göra det, säger Frida Jägbäck.

– Det känns inte kul, det är många som drar sig för att studera på högskola på grund av att det i längden är dyrare med studielån. Det är många som drar sig för att plugga, säger Emelie Lindberg som tillsammans med Frida nyligen börjat läsa till lärare.

Årsbesked från CSN
För några veckor sen damp det ner ett årsbesked från centrala studiestödsnämnden i brevlådan hos alla som tar eller har tagit studielån. Där står det att räntan för lån tagna efter 1988 ska vara 3,1 procent under 2004.
 
Den som i samma stund tog ett villalån hos det statliga bolåneinstitutet SBAB fick en ränta på 3,7 procent, men eftersom den är avdragsgill blir den i praktiken bara 2,6 procent.

Det här är ingen tillfällighet. Om vi går sju år tillbaka i tiden, det är så långt det finns jämförbara siffror, så blir slutsatsen densamma.

Dyrare med studielån
Tanken är att räntan på studielånen ska motsvara vad det kostar staten att låna pengar. Ändå blir alltså lånen dyrare än ett bostadslån.

– En orsak är det system för att räkna ut räntan på studielån som regering och riksdag lagt fast. Där följer räntan den genomsnittliga upplåningskostnad som Riksgäldskontoret har på sin upplåning varje år, den har betydligt längre löptid än ett år. Eftersom i allmänhet, inte minst under senare år, längre räntor är högre än ettårsräntor får man det här resultatet att räntan på studielån blir högre än ettårsräntan på bostadslån, förklarar Lars Hörngren, chefsekonom på riksgäldskontoret som har hand om statens alla lån.

Bunden ränta dyrare
Alla som har bolån vet att det oftast kostar mer om man vill binda räntan på några år än om man bara binder den i ett år. Enkelt uttryckt kan säga att regeringen tar ut ränta på studielånen som om räntan var bunden i flera år, fast den bara är bunden i ett år i taget.

Om räntan på studielånen istället sattes efter vad staten faktiskt betalar i ränta på ettåriga lån skulle det bli betydligt billigare för studenterna men det skulle också finnas en förlorare.

– Ja, staten skulle naturligtvis få lägre ränteintäkter från studielånen.

Det handlar om ganska mycket pengar?

– Det gör det. CSN:s lån uppgår till dryga 120 miljarder, så det är en stor summa.

Martin Ahlquist
martin.ahlquist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".