Byggnadsarbetare riskerar dödlig lungsjukdom

Den dödliga lungsjukdomen kol kan också drabba byggnadsarbetare på dammiga arbetsplatser. Rökning är den vanligaste orsaken till kol, men nu visar en stor svensk studie att också arbetsmiljön har betydelse.

Både rökande och ickerökande byggnadsarbetare löper större risk att få kol, säger docent Kjell Torén vid Sahlgrenska sjukhuset som är en av dem som hållit i studien.

– Det vi har visat är att det är det vi kallar för oorganiskt damm, det vill säga stendamm, mineralull, cementdamm, betongdamm. Små dammpartiklar som sätter sig långt ut i lungorna och sannolikt skapar en inflammation i lungorna, säger han.

Andnöd och hosta
Kol, kronisk obstruktiv lundsjukdom, börjar med andnöd och hosta och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa.

Den drabbar till allra största delen rökare, men nu har svenska forskare alltså konstaterat att farliga ämnen som andas in på byggarbetsplatser ökar risken för kol.

Studien är den största i sitt slag i världen. 317 000 byggnadsarbetare har följts under nära 30 år. 200 000 av dem utsattes för byggdam och rök. 523 byggnadsarbetare dog i kol, bland dem fanns både rökare och ickerökare.

Fastnar i näshår 
Plattläggaren Samuel Bard arbetar på en vind i Stockholm. Han är van vid dammet men är inte särskilt orolig.

– Man ser att det fastnar i näshår och sådant där, säger han.

Vad tänker du när du hör att 500 byggjobbare har dött i en lungsjukdom just för att man har jobbat i dammiga och smutsiga miljöer?

– Det är inte så förvånande egentligen, stendamm och damm har ju alltid funnits, säger Samuel Bard.

Fördubblad risk för ickerökare
Men forskarna har kommit fram till att byggdammet spelar roll. Även om det är ovanligt att ickerökare får sjukdomen så är risken fördubblad för en ickerökande byggnadsarbetare, säger docent Kjell Torén.

– Bland de så är yrkesexponeringen väldigt viktig, det blir en drygt fördubblad risk för dem.

Vad har det för betydelse att man nu har kunskap om att arbetsmiljön också är av betydelse vid den här sjukdomen?

– Man måste se om man kan förändra arbetet på något sätt så att man minskar exponeringen för dammet. I den mån man inte kan det får man i högre utsträckning använda personlig skyddsutrustning.

Men Samuel Bard på vindsbygget i Stockholm tycker att munskydd är besvärligt.

– Man kan inte gå med munskydd hela dagen heller. Det blir ett besvär att andas och varmt. Man gör inte det helt enkelt, säger han.

Cecilia Roos
cecilia.roos@sr.se
Katja Magnusson
katja.magnusson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".