Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Självmorden ökar i Sverige

Publicerat torsdag 26 februari 2004 kl 06.01

Antalet självmord ökar i Sverige efter flera år av minskning. Trots att omkring hälften av alla självmord kanske skulle gå att förhindra så är samhällets insatser alldeles för små, menar professor Jan Beskow som är en av landets ledande experter på området.

– Jag känner förstås en oro. Den stora boven är tabueringen, svårigheten att prata om detta. Det gör att vi är kvar i gamla förklaringar som handlar om att folk är modiga och fega. Det är inte så det är. Det handlar om att de har en psykisk störning, framför allt depression och att de inte kan hantera sitt liv, säger Jan Beskow.

Mer än 1 500 personer tar sitt liv varje år. Efter en långsam nedgång sedan 70-talet ökade antalet igen 2001.

Psykiska olycksfall
Jan Beskow som leder ett av de nätverk av forskare och experter som finns på området, tror att orsaken är ett hårdare samhällsklimat med större krav, som får många att inte orka längre. Ett slags psykiska olycksfall.

Ändå talas det fortfarande alldeles för lite om vad som kan göras, tycker Jan Beskow och jämför med trafikolyckorna.

– Tittar vi på det så är det nära tre gånger så många som dör i självmord än som dör i trafiken. Staten satsar två tjänster på suicidprevention och miljarder på vägar, bilar och trafikupplysning, säger han.

Redan för tio år sedan togs ett handlingsprogram fram av olika organisationer, men än har det inte antagits av staten.

Nollvision målet
Jan Beskow efterlyser också mer forskning på området, undervisning om livskunskap i skolorna och en allmän upplysningskampanj kring depressioner och ångest. Målet bör, precis som i trafiken, vara en nollvision anser han.

– Det är ungefär som i trafiken. Det går inte att få bort alla trafikolycksfall heller. Men det är en moralisk syftning, det borde vara så. Tittar man praktiskt så skulle jag tro att hälften, 700, skulle vi kunna få bort, säger Jan Beskow.

Hur realistiskt känns det idag?

– Det känns realistiskt men vi får komma ihåg att inom trafiken har vi hundra år på nacken. Man har alltså fått riskfaktorer på mycket detaljerad nivå och vet exakt vad man ska sätta in. Här har forskningen bara börjat och det ska väl inte ta hundra år, men 20-30 år är realistiskt, säger han.

På flera håll i landet finns ändå goda exempel på hur man kan förebygga självmorden.

På bland annat psykiatriska kliniken i Jönköping prövas vad som kallas suicidpreventiva team som både jobbar med att följa upp själmordsbenägna personer, stödja deras anhöriga och hjälpa vårdpersonalen att se varningstecken.

Ge möjligheter att leva vidare
Vårdutvecklaren Annika Petersson anser att det har effekt.

– Jag tror att det är ett viktigt sätt att fånga upp de som har gjort självmordsförsök och erbjuder dem möjligheter att hitta sätt att leva vidare. Det tror jag är en väldigt viktig faktor för självmordspreventionen, säger Annika Petersson.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".