Många frågor kvarstår om framtidens gymnasieskola

I mars är det meningen att regeringen ska lägga fram sitt förslag till hur gymnasiet ska se ut i framtiden. I nästa vecka går förhandlingarna med samarbetspartierna in i sitt slutskede och det finns många tvistefrågor som måste lösas om det ska bli en proposition i vår.

Det är tänkt att bli mycket stora förändringar inom gymnasieskolan om ungefär tre år. Det gäller både för lärare och elever. Utredningen gymnasiekommittén har bland annat föreslagit att nästan alla elever ska få läsa kurser på nationella program även obehöriga elever som inte klarat betygskraven.

Nationella program byts ut
Det är också föreslaget att byta ut dagens 17 nationella program mot åtta sektorer där eleverna går ett ganska allmänt första år och sedan blir mer och mer specialiserade under det andra och tredje året. Det förslaget kan dock komma att ändras. 

Miljöpartiet tycker att eleverna ska få läsa sin inriktning redan från början.

– Vi ser en risk att det blir för allmänt och för mycket teori. Vi tror mycket mer på att man, redan när man börjar på gymnasiet, ska mötas av en väldigt tydlig karaktär utifrån elevens intresse och det eleven har valt, säger Mikaela Valtersson, en av miljöpartiets förhandlare.

Vill höja rättssäkerheten
Miljöpartiet driver också att de elever som inte klarar behörighetskraven till gymnasiet ändå ska få läsa de gymnasiekurserna. De vill också att de elevernas rättssäkerhet ska stärkas och att det slås fast att eleverna har rätt till undervisning på heltid av en viss beskriven kvalitet. 

De borgerliga partierna är mycket kritiska mot flera av de gamla utredningsförslagen. De vill inte alls att elever som inte är godkända i basämnena ska få läsa på nationella program.

S måste ha v och mp med sig
För att vinna omröstningarna i riksdagen måste regeringen ha med sig miljöpartiet och vänsterpartiet. Nu återstår en veckas förhandlingar och det är inte alldeles säkert att partierna blir överens i alla frågor. Till exempel återstår att lösa hur Waldorf-friskolor ska kunna bedriva sin pedagogik i det nya sektorsgymnasiet och hur lärlingsutbildningarna ska utformas.

Miljöpartiet säger nu att det är kritiskt till många av gymnasiekommitténs förslag men då, när förslaget lades fram, hade partiets representant varken någon reservation eller nåt särskilt yttrande.

– Vi har satt igång en väldigt stor diskussion efter att utredningen var klar och vi hade kanske inte diskussionen i tillräckligt god tid, säger miljöpartisten Mikaela Valtersson.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".