Platsbristen på fängelserna ska bort

Aldrig förut har det var så fullt på landets häkten och fängelser som nu. Häktade eller dömda får samsas på små utrymmen och rum som inte alls var tänkta att användas har tagits i anspråk.

Men det kommer att bli bättre, hävdar justitieminister Thomas Bodström.

– Det är viktigt att kriminalvården fortsätter sitt arbete med att bygga ut nya plaster. Det ska ju byggas 800 nya platser i år, så vi får verkligen hoppas att den här situationen snabbt förbättras och det kommer den också att göra med alla de här nya platserna, säger justitieministern.

Det förekommer uppgifter om att den del poliser undviker att göra ingripanden för att de inte vet var de ska göra av de gripna. Vad säger du om det?

– Att det förstås inte får vara på det sättet. Trots allt är det inte så stor dubbelbeläggning så att man inte klarar av situationen. Detta är definitivt inget unikt för Sverige att man i vissa fall måste dubbelbelägga, säger Thomas Bodström.

På landets fängelser var beläggningen i snitt 101 procent under januari månad i år, enligt Kriminalvårdsstyrelsen. 

Överbeläggning i januari
Det betyder alltså att fler personer satt i fängelse än vad som egentligen var möjligt. I rena siffror fanns det 4 499 platser, men 4 564 personer satt inne.

Tendensen är lika dan när det gäller häkten, där beläggningen var 103 procent i januari. Korridorer, förhörsrum, förråd och andra lokaler har tagits i anspråk.

Och polisens arbete försvåras också. Länspolismästaren i Stockholm har till exempel vänt sig till Kriminalvårdsstyrelsen och slagit larm om situationen.

Ska driva frågan
Thomas Bodström tänker nu driva frågan om att få bort icke brottsmisstänkta asylsökande från häktena.  En del av dessa placeras där idag, något som justitieministern tycker är fel.

– Asylsökande ska inte behöva vara på ett häkte även om de inte har skäl nog att stanna i Sverrige.     

Vad kan du som justitieminister göra åt detta?

– Fortsätta diskussionen med Kriminalvårdsstyrelsen och också med migrationsministern som jag vet har samma uppfattning.

Men samtidigt som Kriminalvårdsstyrelsen får pengar för att bygga ut platser ska den spara en del pengar. Hur går det ihop?

– Det är klart att man kan göra mycket genom effektiviseringar. Till exempel kan personer som sitter i fängelse göra betydligt mer när det gäller att laga mat, städa med mera. Men kriminalvården har under senaste tre åren tillförts nära en miljard kronor. Det har gjorts under en lågkonjunktur samtidigt som många myndigheter har fått spara. Det finns få myndigheter som har fått så stora tillskott som kriminalvården, säger Thomas Bodström.

Maria Eksedler
maria.eksedler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".