Snabbinsatsstyrka dyrt för försvaret

Planerna på att svenska soldater ska kunna delta i EU:s snabbinsatsstyrka för fredsbevarande uppdrag kommer att sluka stora delar av det svenska försvarets resurser. Men enligt Sverker Göransson, brigadgeneral, så blir det samtidigt mycket kvalificerade soldater som också stärker det svenska hemmaförsvaret.

Sverker Göransson har granskat effekterna av upprättandet av en särskild EU-styrka inom det svenska försvaret.

– När du ska bygga upp och bilda ett sånt här förband så kommer det ju svälja väldigt mycket resurser i ren utbildningsinsats av både specialister och de instruktörer som finns i de olika förbanden. Jag upplever inte att det här behöver konkurrera, för det här ger ju effekt i utbildning av förband och utveckling av officerare och soldater i förbandet. Så det ger ju en nationell effekt också.

Få soldater
Det svenska försvaret som under femtio år efter andra världskriget har utmärkt sig genom att på pappret ha en massa soldater som dock aldrig, undantaget några få FN-soldater, råkat ut för krigshandlingar, kommer i framtiden att förvandlas. Det kommer bli ett försvar med mycket få soldater men där många av dem med ganska stor sannolikhet kommer att uppleva krig på riktigt.

EU:s snabbinsatsstyrkor är fortfarande på förhandlingsstadiet EU-länderna emellan, men det handlar om uppåt 1 500 soldater från svensk sida.

Kräver mer resurser
Det svenska försvaret har på onsdagen lämnat en bedömning till regeringen av vad vilka följder det här kan få.

1 500 soldater som ska kunna skickas iväg med 15 dagars varsel kräver nämligen mångdubbelt med resurser jämfört med soldaterna förr som bara skulle komma att kallas in om och när det blir överhängande risk för krig.

Slutsatsen så här långt är att 20 procent av de värnpliktiga, alltså var femte, behövs för att det ska gå att försörja insatsstyrkan med personal i olika omgångar.

Kontrakt på två år
De skulle efter avslutad värnplikt vara kontrakterade i två år, för att med kort varsel skickas ut nästan vart som helst i världen.

Det skulle bland annat betyda att samtliga under beredskapsperioden skulle vara tvungna att bo i närheten av regementet, på den plats i Sverige där det hamnar. Det handlar alltså om 20 procent av en årskull värnpliktiga.

Även när det gäller utrustingen kan det bli så att i vissa fall, så går allt som försvaret äger åt till insatsstyrkan, till exempel pansarbilar.

Påverkar andra enheter
Totalt sett så kommer en betydande del av de svenska försvarsresurserna att vara bundna i den här styrkan.

Även om den lämnar ett viktigt bidrag till Sveriges framtida försvar så kommer den att ta stora resurser från de militära enheter runt om i landet som inte är direkt inblandade, regementen som idag redan till stor del har bevarats av regionalpolitiska skäl.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".