Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nazister åtalas inte för olovlig kårverksamhet

Det blir inga åtal mot de sju ledande personer inom den svenska naziströrelsen som greps i samband med det stora tillslaget mot två organisationer i november. Förundersökningen läggs ner, eftersom den ovanliga brottsrubriceringen olovlig kårverksamhet inte höll.

Den 25 november slog polisen till i en samordnad razzia på flera platser i södra Sverige mot ledande personer inom de två organisationerna Svenska Motståndsrörelsen och Nationalsocialistisk front.

Hemliga militära övningar
Datorer, mobiltelefoner och olika dokument beslagtogs. Bakgrunden var uppgifter om hemliga militära övningar och att grupperna höll på att bygga upp något som kunde bli en egen försvarsstyrka, vilket de sju misstänkta hela tiden förnekat.

Efter tre och en halv månads utredande har nu vice chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström beslutat att lägga ner förundersökningen. Hon vill själv inte kommentera beslutet i en bandad intervju, men säger till Ekot att hon inte kunnat styrka brott.

Exakt vilka uppgifter som kommit fram vill hon inte säga, men man har i alla fall inte kunnat bevisa påståendena om en militär styrka.

Brottsrubricering svår att tillämpa
Brottsrubriceringen olovlig kårverksamhet har inte använts sedan 1930-talet, och är enligt Agneta Hilding Qvarnström svår att tillämpa på dagens förhållanden.

Det kan därför nu samtidigt bli frågan om en översyn av lagen, enligt justitieutskottets ordförande, folkpartisten Johan Pehrsson. Han vill undersöka om terroristlagstiftningen skulle kunna ersätta lagen om kårverksamhet.

– Dagens terrorism, de hot vi har mot samhället idag uppträder inte i kårer, utan mer i form av olika celler och vill kanske inte göra så stor poäng av att de har gemensam uniform och liknande. Som jag kan bedöma det så täcks det in av den nya lagstiftningen om terroristbrott.

Så det är möjligt att man skulle satsa på terroristlagstiftningen i stället?

– Är det en verksamhet som är till för att störta samhället, störa samhällsordningen et cetera, så är det terrorism och det ska också kallas terrorism, säger Johan Pehrsson ordförande i riksdagens justitieutskott.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".