Invandrare oftare utestängda från arbetsmarknaden än svenskar

Allt fler invandrare står utanför arbetsmarknaden jämfört med svenskar, visar en statlig utredning som presenterades på fredagen. I många andra länder, till exempel USA och Kanada, har en större del av invandrarna fått jobb än i Sverige. En orsak till skillnaderna kan vara det svenska välfärdssystemet.

Björn Gustavsson är professor i ekonomi vid Göteborgs universitet och är en av de som bidragit till utredningen. Han tror att en orsak är Sveriges välfärdssystem, ett system som visserligen är positivt till stor del, men som har många andra bieffekter.

– Det finns inte många dåligt betalda jobb och då finns det inte möjlighet att komma in i arbetslivet på det sättet, när man kommer som ny. Vi har byggt upp fina trygghetssystem, men de innebär också att det ibland inte är så privatekonomiskt lönsamt att förvärvsarbeta jämfört med att få bidrag, säger han.

Stor förändring på 50 år
Av de personer som var födda utomlands och bodde i Sverige 1950 så var tjugo procent fler i arbete än svenskar, men femtio år senare, 2002 så var det 20 procent lägre andel invandrare än svenskar som hade jobb.

Det finns tre huvudorsaker till detta, enligt Jan Ekberg, professor i nationalekonomi och redaktör för utredningen.

En är diskriminering, en är strukturella förändringar, alltså att vi till viss del gått från varuproduktion till tjänsteproduktion, där det krävs goda kunskaper i svenska.

Placeras där det är ont om jobb
En tredje är att från mitten av 80-talet till mitten av 90-talet skulle nykomna invandrare placeras ut över hela landet.

Enligt Jan Ekberg ledde detta till att invandrarna oftast placerades där det fanns bostäder och bostäder fanns ofta på platser som svenskar hade flyttat ifrån för att där inte fanns jobb.

Idag har invandrare en större frihet i att välja var de vill bo. Den strategin är inte utvärderad än, men det finns en risk att det inte leder till att fler kommer i arbete, säger Jan Ekberg.

– Det finns risker för kopplingar mellan två strategier som följer efter varandra. Om man fick en utplacering av flyktingar i regioner med dåligt arbetsmarknadsläge och sedan när nya flyktingar kommer från ungefär samma region, så är deras benägenhet att flytta till sina landsmän, som då befinner sig i en dålig arbetsmarknadsregion, väldigt stor, säger Jan Ekberg.

Matilda Durehed
matilda.durehed@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".