Psyksjuka får fängelse istället för vård

Många fler av de som begår grova brott som mord och dråp borde dömas till vård istället för fängelse. Det anser kriminologen Mikael Rying vid länskriminalens underrättelserotel i Stockholm. Hans genomgång av allt dödligt våld mellan 1994 och 2002 visar att de allra flesta gärningsmän är psykiskt störda.

Mikael Rying anser att i fängelse får de här psykiskt störda personerna alldeles för lite hjälp och vård och det är däför svårt att bryta deras kriminella beteende.

– Om man tittar de gärningsmän där man haft en möjlighet att utvärdera deras psykiska status, så visar det sig att runt 90 procent av dem har någon form av psykisk sjukdom eller störning.

Hur definierar du det?

– Det är alltså uppgifter från rättsmedicinalverket, där man har kommit fram till diagnoser på rättspsykiatriskt undersökta personer, enligt de diagnoskriterier som är uppsatta.

Ofta sjukdom bakom våldsbrott
De allra flesta personer som stod för det dödliga våldet i Sverige mellan åren 1994 och 2002, fick genomgå någon form av rättspsykiatrisk undersökning, antingen en stor eller en liten sådan.

Bara 10 procent förklarades som friska, resten fick en diagnos, visar Mikael Ryings forskning.

En del gärningsmän var psykisk sjuka på något vis, andra led av personlighetsstörningar. En sådan person kan till exempel vara extremt självcentrerad och dominant, totalt sakna inlevelseförmåga och vara lättkränkt. Personen kan ha svårt att hantera vanliga sociala situationer och ha lätt att ta till våld.

Ändå klassas de flesta inte som tillräckligt sjuka för att dömas till vård. Bara cirka 30 procent gör det.

För snäva gränser
På 70-talet var det nästan dubbelt så många som fick vård.

Kriminologen Mikael Rying tycker att detta är fel.

– Jag anser att om en person som har begått dödligt våld har en psykisk sjukdom eller störnings som har relevans för brottet, så bör han dömas till rättspsykiatrisk vård. Och inom den vården ska man även kunna ge annan form av behandling än bara psykiastrisk.

– Naturligtvis måste de här personerna få ett frihetsberövande, under ganska lång tid. Men jag tror att den tiden skulle användas bättre om de fick rättspsykiatrisk vård och om man inom den vården fick regler och resurser som var konstruktiva och inte bara förvaring.

Men tycker du att gränserna är för snäva när det gäller att bedöma vem som är tillräckligt sjuk eller tillräcligt frisk, när man tittar på de rättspsykiatriska undersökningarna?

– Ja, det tycker jag, för man gör skillnad på vad som juridiskt menas med allvarlig psykisk störning och vad som är faktisk allvarlig psykisk störning. Det är anmärkningsvärt när människor som behöver vård inte kan få det, för att man anser att de inte är tillräckligt störda rent juridiskt.

Maria Eksedler
maria.eksedler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista