Bäddat för kompromiss om EU-grundlag

I morgon, torsdag, startar EU:s toppmöte i Bryssel. Det är det sista toppmötet innan utvidgningen 1 maj då EU får tio nya medlemmar. Nu är den stora frågan om förhandlingarna ska kunna återupptas om EU:s  författning som ska göra det nya stor-EU mer effektivt.

Ordförandelandet Irland har haft intensiva kontakter med de länder som har avgörandet i sina händer och det ser ut som att det nu är läge för kompromisser. 

Terrordåden enar unionen
Bombdådet i Madrid och hotet om nya terrordåd har fört EU-länderna närmare varandra. Det blodiga dramat har ökat viljan att samarbeta bättre, inte bara när det gäller gemensamma åtgärder mot terrorismen utan också på andra områden. 

EU:s nuvarande ordförande, Irlands premiärminister Bertie Ahern, har stretat hela våren med att försöka få igång förhandlingarna om den nya författningen igen efter sammanbrottet på toppmötet i december. Plötsligt möts han nu av grönt ljus från alla håll. 

Den blivande spanske premiärministern Zapatero säger att han är beredd att kompromissa om de röstregler som tidigare orsakat så bitter strid mellan Tyskland och Frankrike på ena sidan och Spanien och Polen på den andra. 

Polen backar
När Polen nu står utan vapenbroder kommer nu plötsligt fredssignaler även från Warzawa. De båda länderna verkar nu vara på väg att ge upp sitt motstånd mot att EU:s stormakter får flest röster i förhållande till sin storlek. I gengäld kräver de att deras inflytande i EU skyddas genom en kompromiss om de nya röstreglerna som ska hindra stormakterna från att blockera beslut. De vill också ha fler platser i Europaparlamentet som får mer makt över EU:s lagstiftning genom den nya författningen. 

Tyskland verkar kunna acceptera en sådan kompromiss men det är fortfarande högst osäkert hur Frankrike kommer att agera när detta kommer upp på toppmötet på torsdag kväll.  

Chirac tungan på vågen
Om president Chirac också är på kompromisshumör beslutas det sannolikt att EU:s nya författning ska vara färdigförhandlad senast 30 juni.

Förhandlingarna startar i så fall inte förrän i mitten av juni, direkt efter valen till Europaparlamentet för att undvika att det i vissa länder ovälkomna kravet på folkomröstning om den nya författningen ska dyka upp i valrörelsen. 

Kerstin Brostrand, Bryssel
kerstin.brostrand@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".