Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Akutsjukvården står inför fler neddragningar.

Fler akutmottagningar kommer stängas

Svensk sjukvård står inför ännu fler effektiviseringar, enligt en rapport från Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Under 1990-talet har trettio sjukhus skurit bort sina akutfunktioner och sju till åtta stycken står enligt rapporten på tur. Kommun- och Landstingsförbundet har även som mål att korta väntetiderna för vissa operationer.

Rapporten redovisar hur sjukvården har sparat men besvarar inte frågan hur framtiden blir. Vårdtiderna på sjukhus har kortats med 25 procent på tio år.

Antalet vårdplatser har halverats. Det har blivit möjligt genom att läkemedel och vårdmetoder har utvecklats och allt har skett under trycket av knappa resurser.

Nästan var fjärde anställd lämnade vården mellan 1993 och 2002.

Vill se över väntetider
Socialstyrelsen kritiserade nyligen stora skillnader i väntetider för vissa operationer. Kommun- och landstingsförbundens mål är att korta de tiderna.

Därför behövs en översyn av väntelistorna och kritierierna för dem, säger Ellen Hyttsten, ansvarig för hälso- och sjukvårdspolitiskafrågor på landstingsförbundet.

– För det första kan man jobba med att se till att man kvalitetssäkrar de här listorna. Vi vet att i de landsting där man har gjort det så står det människor i kö som egentligen inte borde göra det. Jag tycker att man måste prioritera de som stått länge i kö, för det är inte rimligt. Sen när patienterna sätts upp för behandling så måste det verkligen vara så att de får sin behandling och att det är meningsfullt att de får den.

Fler tar bort akutfunktioner
Det blir knappast mer pengar till vården i framtiden, även om Ellen Hyttsten väntar sig visst tillskott för psykiatrin, asylsjukvården och en förbättrad vårdgaranti.

Under 1990-talet har trettio sjukhus skurit bort sina akutfunktioner och sju till åtta stycken står på tur.

– Det handlar ju inte om att man helt stänger igen sjukhusen, men man tar bort en del av den akutsjukvård som kan gälla kirurgi och ortopedi och flyttar det centralt. Sen är det ofta så att man kanske har en öppen medicinmottagning eller har jouren tillsammans med primärvården.

På vissa håll har man en del år satsat och byggt ut någon enhet och nästa år har man beslutat att den ska stängas. Vad kostar sånt?

– Det är klart att det inte blir några besparingar om man gör så. Det handlar mer om det politiska systemet och vi vet att såna här förändringar är svåra gentemot befolkningen och det politiska systemet. Det kanske bytts politisk majoritet när det skett en sådan förändring, att man flyttar tillbaka till exempel någon vård, men i det långa loppet är det egentligen olyckligt.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".