Riksbanken får skarp kritik av KI

Riksbanken har varit för långsam med sina räntesänkningar och det har bidragit till att arbetslösheten gått upp på senare tid. Den kritiken kommer från Ingemar Hansson, chef för Konjunkturinstitutet, som på måndagen presenterade sin senaste konjunkturbarometer om svensk ekonomi.

– Avvägningen har varit dålig det senaste året. Vår rekommendation är nu att man sänker reporäntan under våren med 75 punkter. Då skulle man förbättra avvägningen av penningpolitiken. En del av skadan är dock redan skedd därför att det är den ränta som vi har haft de senaste två åren som i viss mån styr kapacitetsutnyttjandet och arbetslösheten i dag, säger Ingemar Hansson.

Vilket ansvar har Riksbanken för att arbetslösheten har stigit den senaste tiden?

– Hade man valt en lite lägre reporänta skulle arbetslösheten kunnat ha varit lite lägre utan att inflationen för den delen hade överstigit den målsatta. Tvärtom ligger den under den målsatta och man skulle ha kommit nära målet om man hade bedrivit en lite mer expansiv penningpolitik.

Konjunkturinstitutet, KI, har flera gånger tidigare sagt att Riksbankens styrränta, reporäntan, borde sänkas mer. Men nu kommer mera direkt kritik mot Riksbankens räntepolitik, som enligt KI haft negativa effekter på svensk ekonomi.

Likalydande kritik
Kritiken påminner om den kritik som förts fram från politiskt håll tidigare, bland annat från näringsminister Leif Pagrotsky.

Enligt KI:s konjunkturrapport ser det allt ljusare ut för svensk ekonomi, men det går långsamt. För att få fart på ekonomin föreslår KI därför en kraftig räntesänkning, 0,75 procentenheter.

Det skulle stimulera industrin att öka sina investeringar och öka hushållens intresse för att konsumera mer. Så småningom det också leda till flera jobb, även om det blir först nästa år.

Måttliga risker
Riskerna för att många nu lånar för mycket och har svårt att betala sina lån på till exempel en lägenhet när räntorna stiger, tycker inte Ingemar Hansson är så stora.

– Enskilda hushåll har all anledning att vara försiktiga och räkna med att räntorna blir högre och inte ta större lån än vad de klarar av även till lite högre räntor. Men om vi tittar på hela hushållssektorn och hela svenska ekonomin är vår bedömning att skuldsättningen inte ligger på en sådan nivå att det innebär risk för en framtida kollaps eller framtida obalanser. Totalt sett tycker vi att skuldsättningen är ganska välavvägd i dagsläget, säger Ingemar Hansson.

Sören Granath
soren.granath@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".