Övervakningskamera visar fritagningen av tre interner från Kumlaanstalten.

Fritagning av fångar allt vanligare

De två bröder som i januari fritog tre fångar från Kumlaanstalten dömdes på måndagen till fängelse i ett, respektive ett och ett halvt år. Under måndagen anhölls också två män efter ett misslyckat fritagningsförsök vid Norrtäljeanstalten.

Att försöka frita fångar utifrån är en ny företeelse och den har flera orsaker, säger Christer Isaksson, säkerhetsansvarig på Kriminalvårdsstyrelsen.

– Dels så tror jag att det beror på att de tidigare möjligheterna att rymma från fängelser har hyggligt täppts till på senare år. Det tror jag är ett skäl till att man söker alternativa sätt att få ut sina kamrater. Det andra skälet är, tror jag, att försöket man gjorde på Kumla, som ju åtminstone delvis lyckades, har en viss spridnings- eller smittoeffekt, säger Christer Isaksson.

I fyra dygn var fångarna fria innan de greps i en lägenhet i Örnsköldsvik. Andra har helt enkelt stimulerats till att kopiera bedriften i Kumla där tre av landets mest välbevakade fångar kunde fritas på bara en kvart.

Beredskapen höjs
De som gjorde fritagningsförsöket i Norrtälje på söndagen hade skarpladdade automatvapen och deras metod var i stort sett densamma som vid Kumlafritagningen. I Kumla var inte säkerheten tillräcklig.

Nu pågår ett projekt för att höja beredskapen, och den är redan mycket bättre, enligt Christer Isaksson. Det kan vara en av anledningarna till att fritagningen i Norrtälje på söndagskvällen misslyckades.

Tuffare klimat
Att den fritagningen misslyckades kan i sin tur ha en dämpande effekt på dem som planerar att frita fångar, men de kan å andra sidan vara många.

Det är ett tuffare klimat bland kriminella idag, säger Christer Isaksson. Det är mer vapen och en större våghalsighet hos hänsynslösa och även påverkade människor, som gör att risken för fritagningar ökar.

– Jag tror att det är en allmän samhällseffekt, dels är det ju så att vi i Sverige har varit hyggligt förskonade från att man har använt vapen. Nu är det väl så att vi kanske börjar komma i kapp omvärlden. Dels är det så att våghalsigheten ökar och dels är det så att det handlar om rätt så stora pengar som gör att incitamentet till att ställa upp på sådant här är större än det har varit tidigare, säger Christer Isaksson.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".