Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Skolor får handbok mot antidemokrati

Skolutvecklingsmyndigheten råder nu skolorna att göra särskilda handlingsplaner mot antidemokratiska och främlingsfientliga organisationer. Anledningen är att rasistiska och främlingsfientliga partier fick många röster i en del skolor vid ungdomsvalet i samband med riksdagsvalet för två år sedan.

Skriften som Skolutvecklingsmyndigheten ska skicka ut till alla skolor innehåller råd och stöd om hur rektorer och skolpersonal kan förhålla sig till politiska partier och organisationer. Myndigheten vill öka samarbetet mellan politiker, partier samhället och skolorna.

Skolans hantering i fokus
Mycket handlar om hur skolorna ska hantera främlingsfientliga och antidemokratiska krafter som sprids bland annat via internet, musik och tidskrifter.

Frågan är också om partier med mer eller mindre främlingsfientliga budskap, öppna eller dolda, ska tillåtas komma in i skolorna för att informera och vara med i debatter.

Säger varken ja eller nej
Där säger myndigheten inget klart ja eller nej. Rektorerna får bestämma. Rektorerna kan alltid stoppa eller styra politisk information om det blir bråk eller ordningsproblem, skriver Skolutvecklingsmyndigheten och hänvisar till olika beslut av Justitieombudsmannen.

Skolutvecklingsmyndigheten vill att skolorna ska bekämpa odemokratiska strömningar med demokratiska medel. Grunden är att skolorna ska bekämpa rasism, kränkningar och främlingsfientlighet med kunskap och en öppen diskussion. 

Skolan ska dokumentera
Myndigheten föreslår att skolorna arbetar systematiskt och förebyggande. Det kan vara bra att dokumentera strategin i en handlingsplan. Då kan skolan se om den gjort rätt eller om den måste vidta nya åtgärder. 

Om partier talar kränkande om någon eller delar ut kränkande material vill myndigheten att skolorna ska göra en polisanmälan. 

– Jag vill betona att det är fullt möjligt att stänga dörren för antidemokratiska oxh främlingsfientliga krafter om det är så att de bryter mot skolans uppdrag, säger ungdomsminister Lena Hallengren. 

Men om de inte gör det då? 

– Då tror jag att det handlar om ett samtal, att alltid finnas där som en motkraft.

Är den öppna dörrens politik bäst i de här sammanhangen? 

– Jag tycker att man ska vara medveten om demokrati formas ur ett möte mellan människor och den stängda dörrens politik kan mycket väl vara en del av detta när det gäller antidemokratiska och främlingsfientliga krafter. 

– Det måste kombineras med de öppna dörrarnas politik där politiska ungdomsförbund kan delta i ett samtal med elever och lärare. När skolan är slut så ska man ut i verkligheten och då måste man stå väl rustad. Då räcker det inte att man bara har funnits i en skyddad värld, säger ungdomsminister Lena Hallengren. 

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".