"FN måste bli bättre på räddningsarbete"

FN måste hitta ett nytt sätt att organisera räddningsarbetet efter stora naturkatastrofer. Det säger Kjell Larsson, chef för svenska Räddningsverkets internationella verksamhet och ordförande för organisationen som samordnar FN:s insatser vid naturkatastrofer.

I nuläget råder ofta förvirring och kaos när räddningsstyrkor från många olika länder anländer samtidigt och det försenar räddningsarbetet i det mest kritiska skedet, menar han.

– Det har visat sig genom de senaste jordbävningskatastroferna som har varit i Iran, Turkiet och Algeriet att samordningen och sättet att få igång verksamheten inte alltid har varit det bästa. Det har varit svårt att få till det och det finns flera problem i sammanhanget. Ett är faktiskt att för många vill hjälpa samtidig, säger Kjell Larsson.

Varje timme viktig
Efter en jordbävning är varje timme oändligt viktig för att rädda liv. Därför måste FN bli smidigare och snabbare, anser Kjell Larsson.

Förutom att vara chef för Räddningsverkets internationella gren är Kjell Larsson också ordförande i Insarag, organet som ska samordna FN:s hjälpinsatser vid till exempel jordbävningar.

Vid Insarags nästa möte i april ska Sverige och Räddningsverket föreslå en ny internationell beredskapsplan. Enligt förslaget ska länder med hög kapacitet och kompetens turas om att ha höjd beredskap två månader per år, en sorts jourverksamhet för naturkatastrofer.

– Vi ska ha ett system där vi turas om att ha en förhöjd beredskap för att verkligen vara på plats snabbt och att det finns transportresurser ordnat i förväg. På det viset skulle FN alltid kunna garantera att ett internationellt team kommer snabbt fram, säger KjellLarsson.

Även Kina är med
Flera europeiska länder men också till exempel Kina är med i diskussionerna kring jourverksamheten.

Idag har svenska räddningsverket ingen stående beredskap för katastrofer utomlands.

När det händer får man ringa runt till frivilliga och snabbt försöka få ihop en styrka. Det, och att försöka få fram flygtransport till katastrofområdet, gör att de livsavgörande timmarna snabbt rinner iväg och det skulle man slippa med det nya förslaget. Nackdelen är att det kostar, för Sveriges del strax under en miljon kronor om året, säger Kjell Larsson.

– I dag kostar inte vår beredskap någonting eftersom vi har ett frivilligt åtagande. Kanske måste vi binda upp lite mer och då kostar det mera pengar. Det är det som vi måste resonera om vilka möjligheter det finns att hantera det, säger Kjell Larsson.

Caroline Salzinger
caroline.salzinger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".