Låg risk för inflation motivet till räntesäkningen

Riksbanken sänkte räntan med en halv procentenhet till 2 procent i dag, och motiverar sänkningen med att risken för inflation är låg både nu och på längre sikt.

Riksbanken tror inte att sänkningen som leder till lägre låneräntor för både företag och hushåll, riskerar att skapa en lånebubbla.

Riksbanken målar brett och tar avstamp i inflation och konjunktur runt om i världen, när den beskriver beslutet att sänka räntan.

Den internationella konjunkturen har under senare tid förstärkts i stort som väntat. Bedömningen av den framtida utvecklingen i USA, men också Asien, Latinamerika och Central- och Östeuropa är något mer positiv jämfört med i december. Däremot förutses en något svagare utveckling i euroområdet.
Fortfarande väntas en gradvis återhämtning i världsekonomin och därmed på de svenska exportmarknaderna under de kommande åren.  

Den svenska konjunkturen återhämtar sig gradvis och följer i stort sett den utveckling som Riksbanken räknade med i december och februari. Det innebär att den senaste konjunkturnedgången varit förhållandevis mild.

Under de närmaste tre åren väntas tillväxten i genomsnitt uppgå till drygt 2,5 procent per år. De årliga utfallen påverkas av förändringar av antalet arbetsdagar mellan åren. I slutet av prognosperioden bedöms ekonomin närma sig fullt resursutnyttjande.  

Trots att konjunkturuppgången fortsätter ungefär som väntat är inflationen låg. Sedan våren 2003 har inflationen fallit tillbaka kraftigt. Detta beror i hög grad på en anpassning av energipriserna till mer normala nivåer, en utveckling som är i linje med Riksbankens prognoser under det senaste året. Nedgången i inflationen har dock under senare tid blivit större än väntat och Riksbanken har gradvis förändrat sin syn på inflationstrycket. Detta hänger bland annat samman med oväntat låga importpriser.

Arbetsmarknaden har också utvecklats svagare än prognostiserat och produktiviteten har ökat snabbare, vilket har lett till ett lägre inhemskt löne- och pristryck. Den senaste tidens inflationsnedgång tycks också ha fått en viss effekt på inflationsförväntningarna.  

Inflationen väntas i genomsnitt vara påtagligt lägre än Riksbankens inflationsmål de närmaste två åren. Den väntas dock stiga gradvis i takt med stigande resursutnyttjande. Uppgången i inflationstakten bedöms dock bli långsammare än tidigare beräknat till följd av att det inhemska kostnadstrycket väntas bli svagare samtidigt som den importerade inflationen bedöms bli klart lägre.  

Det faktum att konjunkturen har utvecklats ungefär som väntat talar för att risken för en svagare internationell och inhemsk utveckling har blivit något mindre medan sannolikheten för en bättre utveckling har ökat. Detta ger en viss uppåtrisk för inflationen från konjunkturutvecklingen.

Riskerna för inflationen från det inhemska kostnadstrycket kan såväl ha överskattats som underskattats och bedöms sammantaget vara balanserade. Osäkerheten om produktiviteten är betydande.

Samtidigt har riskerna för högre löneökningar än i huvudscenariot minskat bland annat till följd av de avtal som hittills slutits. Med beaktande av riskbilden väntas KPI-inflationen uppgå till 1,2 procent på ett års sikt och 2,0 procent på två års sikt. Motsvarande bedömning för UND1X-inflationen är 1,0 procent respektive 1,7 procent.  

Sedan slutet av 2002 har tillfälliga svängningar i energipriserna inverkat starkt på inflationsutvecklingen. Därför har Riksbanken vid de penningpolitiska besluten valt att fästa störst vikt vid inflationsmått där energipriserna inte ingår. Från mitten av 2005 bedöms dessa tillfälliga effekter ha klingat av. Det finns därför för närvarande ingen anledning att rensa för energipriserna vid utformningen av penningpolitiken.  

Mot bakgrund av att inflationen, mätt med UND1X, bedöms bli lägre än Riksbankens inflationsmål på ett till två års sikt beslutade direktionen att sänka reporäntan med 0,5 procentenheter till 2 procent. Reporäntan är nu låg i ett historiskt perspektiv. Det talar för att den på sikt kommer att behöva höjas.

Men hur penningpolitiken skall utformas framöver kommer som vanligt att bero på den nya information som inkommer om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflationsutsikterna.

Tommy Fredriksson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".