Riksrevisionen kritisk till systemet med personlig assistent

Omkring 12 000 personer i Sverige har personliga assistenter till en kostnad av 11,5 miljarder kronor. Det är en dyr omsorgsform men den anses samtidigt ha inneburit en revolution i handikappstöd när det gäller att ge människor ett självständigt liv. Enligt Riksrevisionen, som har granskat systemet, finns det problem med dålig redovisning och kontroll av vad pengarna används till.

Problemen beror delvis på att det från början var meningen att det inte skulle vara någon detaljkontroll av den enskilde, enligt Karin Rudberg, projektledare på Riksrevisionen.

– Tanken var från början att det inte skulle vara någon insyn och kontroll. Det var den assistansberättigade som själv skulle avgöra vem skulle vara assistent, vem som skulle anställa assistenten och vad assistenten skulle göra, säger Karin Rudberg.

Hälften kan inte bestämma själva
Hälften av dem som i dag har personliga assistenter är hjärnskadade, har någon form av utvecklingsstörning eller är barn, det vill säga kategorier där brukaren själv inte alls har den självständighet att styra assistanshjälpen så som var tänkt när lagen stiftades.

Dessutom har andelen av dem som behöver mycket fysisk omvårdnad ökat. Var och en som har assistenter har hjälp i genomsnitt i 94 timmar per vecka. När assistansreformen beslutades i början av 1990-talet räknade man med omkring 40 timmar per vecka, vilket har gjort reformen mycket dyrare än vad som var tänkt.

Svårt se vart pengarna går
Ett annat problem som Riksrevisionen pekar på är att insynen och kontrollen av vad stödpengarna används till är dålig. Man behöver till exempel inte redovisa vilka pengar som går till personal och vad som går till övriga omkostnader och det gör att det finns utrymme för att fuska.

– Det finns stora möjligheter att göra både det ena och det andra. Ett privat företag som är inriktat på att göra största möjliga vinst så finns det sätt att göra det på. Det finns möjligheter till skatteundandragande och annat. Men det finns också möjligheter till att göra vinster på helt lagliga sätt som det kanske inte var tänkt av lagstiftaren från början, säger Karin Rudberg på Riksrevisionen.

Tillsyn saknas
Möjligheten att fuska finns framför allt bland de privat anställda assistenterna. Där saknas det nämligen helt och hållet en yttre tillsynsfunktion. Två tredjedelar av assistenterna är kommunalt anställda och där är länsstyrelsen tillsynsansvarig, ändå menar Riksrevisionen att tillsynen hos dem inte heller är tillräckligt bra.

Riksrevisionen föreslår därför att reglerna ska ses över och att det ska bli strängare krav på redovisning och tillsyn.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".