Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Liten risk för ökad brottslighet från öst

Risken är liten att brottsligheten kommer att öka när de baltiska länderna och Polen blir EU-medlemmar 1 maj. Det visar en analys som länskriminalen i Stockholms län låtit göra.

Det troliga är, enligt kriminolog Markus Grundtman, att Sverige efter 1 maj kommer att ha ungefär samma andel brottslingar från andra sidan Östersjön som idag.

– Jag tror inte man ska vänta sig någon dramatisk ökning, man måste ha i åtanke att det finns redan den här typen av brottslighet i länet och det finns inget som tala för att det skulle ske någon stor volymförändring just nu den 1 maj när EU utvidgas.

Vilken roll har då baltiska medborgare i brottsligheten idag?

– De förekommer på olika nivåer. De förekommer i vardagsbrottslighet, i mängdbrottslighet, det vill säga som till exempel stölder, inbrott, snatterier, brott som tillhör vardagen.

Men de förekommer också i grova brott, allvarliga brott som grova våldsbrott och mord, det kan handla om handel med kvinnor för sexuella ändamål och narkotikasmuggling, det är exempel på grova brott. Den här sortens brottslingar förekommer genom hela spannet.

Liten andel
Markus Grundtman har tittat på statistik över polisanmälda brott och kriminalvårdsstatistik, och även samlat erfarenheter från polisens insatser mot brottslighet med rötter i Baltikum.

Av cirka 200 000 anmälda tillgreppsbrott i Stockholms län förra året, alltså stölder och snatterier, var i cirka 100 fall den misstänkte gärningsmannen från baltiska länderna eller Polen.

Visserligen är mörkertalet stort, eftersom man bara i ett fåtal fall verkligen har någon misstänkt, men även om man antar att flera hundra av de misstänkta skulle komma från baltstaterna, så är det ändå mycket få, jämfört med den totala brottsvolymen.

Överdriven bild
Det finns mycket som tyder på att bilden av baltiska brottslingars aktiviteter i Sverige varit överdriven. Det säger Markus Grundtman, kriminolog hos Länskriminalen i Stockholm.

– Jag tror att man med den här bedömningen och den här genomlysningen av de här databaserna kan säga att utbredningen i svenska samhället av den baltiska brottsligheten inte är så stor som man trott. Andelen brott som man kan tillskriva de här medborgarna är egentligen väldigt liten om man jämför med den totala volymen brott i samhället.

Nya tänkesätt
Brottsanalysen i Stockholms län blir en del i Rikskriminalens kommande bedömning av konsekvenserna av EU-utvidgningen.

När de baltiska länderna och Polen går med i EU, försvinner gränskontrollen. Markus Grundtman tror, att det ställer krav på ett annat tänkesätt i brottsbekämpningen.

– Man ska nog inte se det som ett gränsproblem eller utländsk brottslighet, de här länderna träder in i EU och här ska det vara fritt flöde av människor, varor och kapital. Så småningom kommer de här anslutarländerna att träda in i Schengen-samarbetet och då kommer det att vara helt fritt resande. Det är ett slags nytänkande som måste till. En estnisk kriminell kommer att betraktas som lika problematisk som en småländsk kriminell.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".