200 sköterskor saknas i intensivvården

Uppdaterad 16:45
Det är akut brist på intensivvårdsplatser vid de flesta av landets större sjukhus. Det visar en kartläggning som tidningen Sjukhusläkaren har gjort. Allra värst är situationen på de största sjukhusen i Stockholm, Göteborg och Lund som många gånger måste avvisa svårt sjuka patienter.

– Om vi måste ta in en patient med livshotande skador så måste vi ofta flytta en annan patient, antingen till ett annat sjukhus eller till vårdavdelningen, trots att de skulle behöva intensivvård, säger Claes-Roland Martling, chef för centralintensiven på Karolinska sjukhuset.

Händer det att patienter kommit till skada på grund av det här?

– Jag kan inte utesluta att så har varit fallet.

För fem år sedan tog Karolinska sjukhuset emot 500 fler intensivvårdspatienter per år. Inte för att behovet av intensivvård var större då utan för att det idag saknas resurser att ta emot dem som behöver vård. Dels för att det saknas pengar och dels för att det saknas personal, framför allt sjuksköterskor.

Likartat runt om i landet
Det ser likadant ut på de flesta håll. I takt med att befolkningen åldras och vårdbehovet ökar borde intensiv-sjukvården öka sin kapacitet. I stället är intensiv-vårdsplatserna för få på de flesta av landets sjukhus.

Bror Gårdelöf, narkosläkare på universitetssjukhuset i Linköping, brukar börja sin jourpass med att be en bön om att det inte ska komma in en svårt sjuk patient.

– Om vi får in en svårt sjuk patient så vet jag inte var jag ska lägga den patienten för vi har inga resurser. Jag brukar beskriva det som att det hittills har gått på Guds försyn. Jag vet inte hur många gånger jag har jobbat på ett sådant sätt så att en patient faktiskt har gått att skriva ut så att man i princip har spelat fia med knuff med patienterna, säger narkosläkaren Bror Gårdelöf.

Ett av sjukhusen i den landsomfattande kartläggningen har dock inga problem med personalbrist. Akademiska sjukhuset i Uppsala har till och med fått säga nej till intresserade och specialistutbildade sjuksköterskor.

Inflytande skapar trivsel
Att det är så populärt att jobba där beror på att personalen får lägga sitt eget schema, de har betalda studiedagar och de som jobbar nätter och helger får extra ledighet.

Det är det som behövs, tror Claes-Roland Martling. För att locka och behålla personal.

– Med intensivvårdssköterskorna ska man se till att de får förbättrade scheman och förbättrade löner och rent allmänt se över deras arbetsmiljö.

Är det något som skulle kosta landstingen väldigt mycket pengar?

– Det är klart att det kommer att kosta en del pengar men å andra sidan får man ju tillbaka väldigt mycket i vårdkvalitet, säger docent Claes-Roland Martling, chef för centralintensiven på Karolinska sjukhuset.

Personalbristen främsta skälet
Det främsta skälet till att intensivvårdsplatserna inte räcker är att det fattas personal, framför allt sjuksköterskor. Totalt i landet fattas 200 intensivvårdssjuksköterskor, enligt kartläggningen.

Det är alltid allvarligt när vården inte har tillgång till den personal som behövs, säger Annelie Löfqvist, direktör på Landstingsförbundets arbetsgivarpolitiska avdelning.

– Det handlar om att se till att det inte blir ett långsiktigt dilemma, säger hon.

Nu pågår ett omfattande arbete för att utbilda fler intensivvårdssjuksköterskor och att göra utbildningen mer tillgänglig.

– Det kanske är så att många inte kan åka iväg och lämna sitt dagliga liv för en utbildning. Det är nog viktigt att kunna studera på distans och göra utbildningarna mer it-baserade, mer individualiserade, säger Annelie Löfqvist.

Är den akuta bristen på intensivvårdsplatser övergående med de satsningar ni gör?

– Det hoppas jag att det är, säger Annelie Löfqvist.

Intensivvårdsjuksköterskor har trots lång utbildning tuffa arbetstider och förhållandevis låga löner.

Annelie Löfqvist tror ändå att yrket lockar för att det är spännande och utvecklande.

– Sedan är det ju ett problem med landstingens resurser och att det är både strukturella förändringar och resursneddragningar. Det gör naturligtvis att det blir väldigt tungt för de som jobbar där, säger Annelie Löfqvist, direktör på Landstingsförbundet.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".