Kd styr bort från kyrkliga rötter

På lördagen väntas Göran Hägglund väljas till ny partiledare i kristdemokraterna efter Alf Svensson. Valet av Hägglund innebär samtidigt ett ytterligare steg mot den europeiska kristdemokratin och bort från partiets traditionellt kyrkliga rötter, vilket inte är helt problemfritt, menar statsvetaren Magnus Hagevi vid Växjö universitet.

– Den här partiledningen som är på gång nu, speciellt Göran Hägglund, han har verkligen omfattat de här kristdemokratiska idealen och tonat ner den kristna kopplingen till partiet. Det är i och för sig ett problem i och med att de har ett starkt stöd bland religiöst aktiva grupper, det är ändå en tredjedel av väljarna som är religiöst aktiva.

– Det är faktiskt över 75-80 procent av medlemmarna och de förtroendevalda inom partiet som är religiöst aktiva, säger statsvetaren Magnus Hagevi vid Växjö universitet.

Lockat nya väljare
Göran Hägglund är kanske den tydligaste förespråkaren inom sitt parti för den europeiska varianten av kristdemokrati, menar Magnus Hagevi. Han skriver just nu på en bok om politik och religion.

De senaste årens förändring av partiet lockar numera nya väljargrupper, där två tredjedelar nu finns utanför kyrkorna. Risken finns att partiledningen i sin iver att bredda partiet rusar ifrån de gamla kärntrupperna, menar Hagevi. Det här märktes tydligt i EMU-omröstningen där partiledningen inte fick med sig medlemmarna. Risken är att partiet får liknande spänningar som vänstern bland traditionalister och förnyare.

– Inom kristdemokraterna kan man nog dela in partiet i europeiska kristdemokrater och gamla kds:are. Då är det kanske de här kristdemokraterna som är mer doktrinära när det gäller ideologin, de försöker anamma den kristdemokratiska ideologin fullt ut, Magnus Hagevi.

Men kommer partiet att klara den här spänningen?

– Det får framtiden utvisa. Jag tror nog inte att man ska överdriva sin kristdemokratiska identitet för mycket, om man har frågor där man inte riktigt har fotfolket med sig, som till exempel EU, kanske man inte ska sätta den överst på agendan, man kan koncentrera sig på frågor där det råder ganska stor enighet, till exempel familjepolitik.

Gemensamma värderingar
Men fortfarande har ändå stora delar av kristdemokraternas ledning sina rötter inom kyrkan. Även om det är politiken som lyfts fram är värderingarna i mycket gemensamma, menar Magnus Hagevi.

– Religiösa väljare poängterar att de är ganska negativa till abort, de är negativa till dödshjälp, de är negativa till dödsstraff, de är negativa till dödsstraff precis som kristdemokraterna. Kristna väljare är också positiva till flyktingar, u-hjälp och multikulturellt samhälle, precis som kristdemokraterna.

Tror du att kristdemokraterna någonsin kommer att släppa den religiösa kontakten de har?

– Det tror jag inte. De skulle förlora sina medlemmar i så fall. Med en så stark influens kan man inte skippa den bakgrunden helt och hållet, säger Magnus Hagevi, statsvetare vid Växjö universitet.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".