Eritreas regering vägrar frige journalist

Våren 2004 blev det full kalabalik med slagsmål mellan olika eritreanska grupper då ett seminarium i Stockholm skulle avhandla den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak som sedan mer än två år hålls fängslad i Eritrea. Svenska myndigheter och internationella människorättsorganisationer har trots intensiva ansträngningar inte lyckats förmå den eritreanska regeringen att lämna någon information om Dawit Isaak eller andra journalister och parlamentsledamöter som på oklara grunder hålls fängslade i landet.

Författaren, dramatikern och journalisten Dawit Isaak, som i fjol tilldelades Pressfrihetspriset av den svenska sektionen av Reportrar utan gränser, kom till Sverige 1987 och blev fem år senare svensk medborgare. Han är gift och har tre barn, bosatta i Göteborg.

Startade oberoende tidning
Hans ursprung finns i Eritrea, som 1993 vann sin självständighet från Etiopien efter ett mer än 30-årigt frihetskrig. Dit återvände Dawit 1996 för att starta den oberoende tidningen Setit. Det blev möjligt efter de nya presslagar som då antagits och som upphävde ett statligt pressmonopol.

Trots det utbrutna gränskriget mellan Eritrea och Etiopien 1998 lovade den eritreanske presidenten, Issaias Afworki, på självständighetsdagen 2001 att pressens frihet skulle fortsätta att respekteras. Löftet hölls inte fullt ett halvt år.

15 parlamentsledamöter, bland dem också tre ministrar inom det styrande partiet PDFJ (Folkets Front för Demokrati och Rättvisa) hade börjat oroas av presidentens tilltagande diktatoriska tendenser och revolterade genom att låta publicera ett öppet brev med krav på demokratiska reformer. Brevet publicerades bland annat i Dawit Isaaks tidning Setit.

Parlamentariker greps
Ett knappt halvår senare, den 11 september, greps elva av de 15 parlamentariker som undertecknat det öppna brevet. Samtidigt slog regimen till mot den oberoende delen av pressen. Dawit Isaak var en av tio journalister som greps. En vecka senare stängdes alla privata medier i Eritrea.

Nu, två och ett halvt år senare, hålls samtliga dessa, enligt Amnesty International och andra människorätts-organisationer, fortfarande i fångenskap i hemliga häkten. Ingen har åtalats. Flera har enligt obekräftade uppgifter torterats.

Vårdades för tortyrskador
Enligt den amerikanska pressorganisationen CPJ (Committee to Protect Journalists) ska Dawit under en tid 2002 ha vårdats på sjukhus i Asmara för skador efter tortyr. Av Amnesty betraktas de som ”samvetsfångar” som fängslades enbart för att ha uttryckt sina åsikter.

Regeringen har påstått att de är gripna för ”landsförrädisk verksamhet” och för att ha ”hotat den nationella enheten”.

Vid ett besök ungefär ett år efter gripandet fick en delegation från CPJ träffa presidentens talesman, Yermane Gebremesken, som dock vägrade att ens bekräfta om de fängslade fortfarande var i livet. Han vägrade också att yttra sig om deras tillstånd eller var de hölls.

Sveriges regering kräver frigivning
Såväl Dawit Isaaks öde som den oroande utvecklingen i Eritrea har med jämna mellanrum tagits upp i Sveriges riksdag. De besked som först utrikesminister Anna Lindh och senare hennes efterträdare Laila Freivalds har gett är att regeringen gjort och gör vad den kan för att påverka de eritreanska myndigheterna, men att ingenting hjälpt.

Dawit har dubbelt medborgarskap och reste in i Eritrea på sitt eritreanska pass. Det gör att de eritreanska myndigheterna ända upp på presidentnivå hävdar att han är eritrean och att Sverige ingenting har med honom att göra.

Den svenska regeringen har lovat att fortsätta att kräva Dawit Isaaks omedelbara frigivande via de kanaler som står till buds.

Bengt Therner
bengt.therner@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista