Fler tonårsföräldrar ringer till hjälptelefon

Andelen tonårsföräldrar som ringer till Rädda Barnens föräldratelefon har ökat stadigt de senaste sex åren. Av alla som vänder sig till föräldratelefonen är tonårsföräldrarna nu den största gruppen.

Av nästan 1 500 samtal förra året handlade en tredjedel om tonåringar. Framför allt är det föräldrar till 13-15 åringar som ringer.

Samtalen handlar om tonårsrevolter, barn som inte passar tider, inte läser läxor och hänger ute. Men det kan också handlar om värre problem.

– Jag vet inte om det är svårare att vara tonårsförälder idag, säger Inga-Maria Lahlou på Rädda Barnen, men det är svårare att vara tonåring. Det visar många av samtalen.

– Föräldrar berättar att deras barn våndas, som vägrar att gå till skolan för att de vantrivs, i många fall för att de blir mobbade. De berättar också unga unga flickor som skär sig. Det måste handla om livsvånda, säger hon.

Svårare med kontakt under tonåren
En del tonåringar är utagerande i sin livsvånda, andra mer inåtvända. I båda fallen är det svårt som förälder att stödja på ett bra sätt.

När barnen är mindre har man på ett naturligt sätt kontakt med andra föräldrar att prata med, genom dagis och skola. Men det blir svårare när barnen blir tonåringar.

– När mina barn kommer upp i högstadiet så är jag inte särskilt välkommen där längre. Kanske har också kontakten med andra föräldrar tunnats ut under tiden, säger Inga-Maria Lahlou.

Ett samtal kan räcka
De som svarar i föräldratelefonen är också föräldrar, som utbildats av Rädda barnen. Deras uppgift är att lyssna och föra en dialog, och det kan många gånger räcka långt.

– Ofta är det så att när jag själv hör vad jag säger så blir bilden tydligare. Då kanske jag själv hittar lösningen.

Bevara kärleken
Inga-Maria Lahlous bästa råd till tonårsföräldrar är att idiotälska. Bevara kärleken till barnet även när det bråkar och att också bevara dialogen även om man blir bortmotad och barnet stänger in sig.

– Man kan skicka små lappar under dörren eller sätta upp på anslagstavlan. Man får ha lite fantasi för att hitta fram. För det viktiga för oss människor tror jag är att känna att här är någon som vill mig väl, även om man för stunden blir avvisad, säger Inga-Maria Lahlou.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".