Åklagare vill ha anonyma vittnen

Den allt grövre och svårstraffade organiserade brottsligheten gör att många åklagare vill rucka på svensk rättstradition och tillåta anonyma vittnen. Det visar en kartläggning gjord av P1-programmet Kaliber.

Per Wilhelm Estreen, chefsåklagare i Göteborg, är en av de som förespråkar anonyma vittnen.

– Tyvärr ser jag det som en dyster nödvändighet att göra på det viset. Ska vi inte bli bakbundna av de här kriminella så måste man nog börja fundera i de här banorna.

Var fjärde åklagare säger nej
Kaliber har ringt runt till alla chefsåklagare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bara var fjärde avvisar idén med anonyma vittnen.

Av 23 tillfrågade vill fem istället absolut införa en sådan modell i Sverige, elva tvekar men lutar åt att idén borde prövas.

Sex chefsåklagare svarar nej och en vill inte ta ställning i frågan.

De som är öppna för tanken, förklarar det med de kriminella gängens framfart. I de fallen har vittnena skäl att tveka, tycker Per Wilhelm Estreen.

– Det är ett reellt hot mot personer som säger fel saker i domstol, enligt bovarnas uppfattning.

Övergrepp i rättssak
Kriminella gäng härskar genom våld, och hot om våld. Det ger utslag i statistiken över det brott som heter Övergrepp i rättssak. Det handlar om hot eller våld mot någon som vänt sig till polisen.

För 20 år sen dömdes cirka 150 personer om året för sådana övergrepp, numera handlar det om 600. Det är en fyrdubbling.

Problemet kan också beskrivas som hos Länskriminalerna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, där ansvariga på rak arm räknar upp ett tiotal olösta mord där polisen egentligen vet vem som gjort det, men där alla vittnen tiger så ingen kan fällas.

Tanken har förkastats
Att erbjuda de tigande nyckelvittnena anonymitet är en tanke som prövats men förkastats i åtskilliga utredningar genom åren.

Huvudinvändningen har varit, precis som än idag för chefsåklagare Agneta Isborn Lind i Stockholm, att det inte får bli ett ”Kafkasamhälle”, där man kan pekas ut utan att få veta vem som pekar.

– Det skulle vara väldigt stötande om man, för att komma till rätta med problem att lagföra personer skulle slakta väldigt fundamentala principer för ett rättssystem. Det får man inte göra, anser Agneta Isborn Lind.

Kristina Hedberg, P1 Kaliber Göteborg
kristina.hedberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".