Allt fler går ut nian utan godkända betyg

Andelen grundskoleelever som går ut nian utan godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik ökar. Enligt statistik från Skolverket. I våras var det närmare 12 procent av niondeklassarna som inte fick godkänt i något av de här ämnena, vilket innebär att de inte är behöriga till gymnasiet. Josefin Westman går i åttan på Örnässkolan i Luleå.

– Jag vet inte, vissa satsar kanske inte så mycket på skolan, och det är ju dumt, för det är ju det här som gör att man lyckas sedan. Man vill ju kunna komma in på den linje man vill och plugga till det man vill bli. Men ifall man skiter i skolan så går det inte så bra, säger Josefin Westman.

Skolverkets nya siffror över slutbetyg visar att runt 14 000 niondeklassare som gick ut grundskolan i våras inte fick godkänt i svenska, engelska eller matematik, och därför inte heller är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Det är närmare 12 procent av eleverna, och en ökning av andelen obehöriga som är större än vad Skolverket räknat med. Det är inte bra, säger generaldirektör Per Thullberg.

– Det är ju väldigt allvarligt att 14 000 elever i ett obligatoriskt skolsystem inte klarar sig igenom det systemet. Det är 14 000 för många, säger Per Thullberg.

Skolverket förvånas alltså över att andelen som inte fått godkänt i svenska, engelska och matematik har ökat så mycket. Men skolminister Jan Björklund säger att han hade räknat med den här utvecklingen.

– Ja, det är helt väntat. Resultaten i svensk skola har sjunkit under 20 år, och min bedömning är att de kommer att fortsätta att ligga lågt, kanske till och med sjunka, under ytterligare ett antal år. Innan de reformer vi nu genomför på skolområdet ger effekt.

Men det resonemanget tillbakavisas av Ylva Johansson, välfärdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, som tycker att det är regeringens skolpolitik som lett till att betygsresultaten försämrats.

– Det här är ett misslyckande för Jan Björklunds skolpolitik, nedskärningar i skolan gör att färre elever lär sig det de ska.

Och på Örnässkolan i Luleå funderar Josefin Westman på om inte lärartätheten är en förklaring till de försämrade betygsresultaten:

– Vissa behöver ju mer hjälp än andra, kanske till och med en lärare som sitter med en hela lektionen, och det finns inte nu. Det är ganska lite lärare just nu, man får ofta vänta en kvart på sin tur, säger Josefin Westman, åttondeklassare på Örnässkolan i Luleå.

Tove Svenonius

Ekot

Pernilla Kommes

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista