Biståndspengar borta i lettisk bankkrasch

Nära nio miljoner kronor i biståndsmedel av svenska skattepengar har i tysthet försvunnit i en bankkrasch i Lettland. Pengarna ingick i en fond som skulle användas för att pensionera ryska officerare i Lettland och för miljöförbättringar.

Pengarna sattes in i en lettisk bank i huvudstaden Riga som gjorde dåliga affärer i Ryssland och försvann när banken tvingades stänga för en rekonstruktion.

De svenska biståndspengarna uppgick till en början till 16 miljoner kronor och placerades i en fond som den lettiska staten själv fick förvalta, av praktiska skäl, säger ambassadör Hans Magnusson på utrikesdepartementet.

– Det var olika överväganden som ledde fram till det här, men det viktigaste var väl att det hade varit ohanterligt för den svenska regeringen att behöva fatta alla de detaljerade beslut som krävdes för att använda pengarna i den fonden.

Men varför sätta in pengarna i en bank som var på kneken?

– Det var den ju inte när detta skedde. Detta var en direkt följd av den ryska bankkrisen 1998.

Banken spekulerade i obligationer
Banken det handlar om hette Rigas komercbanka och var då Lettlands fjärde största bank.

Bankledningen hade trots varningar från bankexpertis i väst spekulerat i ryska statsobligationer för enorma belopp, det blev katastrof och banken tvingades stänga för en rekonstruktion.

Lettlands regering beslöt då att insättarnas pengar skulle kapitaliseras, som det hette, för att få banken på fötter. I den operationen försvann till en början omkring 12 miljoner kronor av de svenska biståndspengarna, något som aldrig blev känt i Sverige.

En del av summan åter
3 miljoner har så småningom kommit tillbaka, efter flera års förhandlingar, men 8,7 miljoner kronor är definitivt borta.

– Man försökte göra vad man kunde för att rädda vad som räddas kunde.

Hur kom det sig att varken utrikesdepartementet eller regeringskansliet någonsin berättade om de här 8,7 miljonerna som var borta?

– Det kan inte jag svara på, säger Hans Magnusson.

Hade det varit en bra upplysning för skattebetalarna?

– Du får väl fråga de som var ansvariga på regeringskansliet på den tiden. Om frågan hade ställts hade man väl förmodligen berättat det, antar Hans Magnusson.

Jan Mosander
jan.mosander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".