Tiotimmarsregeln ett politiskt hjärnspöke

Regeringens tolkning av den så kallade tiotimmarsregeln är ett politiskt hjärnspöke. Att det skulle räcka med tio timmars arbete i veckan för att få rätt till sociala förmåner är helt fel, sa EU-juristen Ulf Öberg i samband med en utfrågning i riksdagen på tisdagen.

– Regeringen har grundat den politiska argumentationen på en tiotimmarsregel. Det rättsfall som legat till grund för det rör en helt annan situation. Det är frågan om man ska få diskriminera deltidsarbetande kvinnor i förhållande till heltidsarbetande män. Det sa EG-domstolen att det gick inte, eftersom deltidsarbetande kvinnor drabbas i högre utsträckning än heltidsarbetande män. Därav kan man inte dra någon slutsats om någon i ett faktiskt arbete bara för att man jobbar tio timmar, säger Ulf Öberg.

Samtidigt arbetar regeringen för att förändra tiotimmarsregeln?

– Det är väldigt förvirrande och det har gått troll i den här debatten. Tiotimmarsregeln är enligt min bedömning ett politiskt hjärnspöke, som man grundat hela debatten på behovet att förändra. Det finns ingen tiotimmarsregel som sådan enligt EG-domstolens praxis, säger Ulf Öberg.

Ulf Öberg har bland annat har arbetat på EG-domstolen i Luxemburg, men regeringen tänker inte lyssna på Öberg.

Regeringen har annan tolkning
För regeringen är tiotimmarsregeln något som definitivt finns, förklarar statssekreterare Charlotte Svensson.

– Tiotimmarsregeln innebär att man kan ta jobb som är lågt betalda eller som man inte kan leva på, säger Charlotte Svensson.

Nu hävdar jurister att tiotimmarsregeln inte finns?

– Jag tror inte riktigt att man kan dra en sådan slutsats. Det är flera domar som säger att det inte krävs ett jobb som man kan försörja sig på. Några har kallat det för tiotimmarsregeln och man kan kalla det för tvåtimmarsregeln eller tolvtimmarsregeln. Det finns en rad olika rättsfall, som har bildat praxis på det här området, säger Charlotte Svensson.

Det är fortfarande något som regeringen räknar med?

– Ja, det är det, säger Charlotte Svensson.

Vad är det då som krävs för att en EU-medborgare som kommer till Sverige ska kunna få sociala förmåner?

– Frågan är om EG-medborgaren utför ett faktiskt och verkligt arbete. Det kan vara ett heltidsarbete eller deltidsarbete, men det är det är det som är kriteriet. Utför man ett riktigt arbete har man rätt, precis som svenska arbetstagare, till välfärdssystemet, säger EU-juristen Ulf Öberg.

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".