En ny grupp biologiska läkemedel är betydligt effektivare än traditionella medel, till exempel för reumatiker, särskilt om de sätts in tidigt. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
Landsting

Skillnader i behandling med biologiska läkemedel

De nya biologiska läkemedlen som är effektiva mot bland annat reumatism och MS har medfört att skillnaderna i behandling växer mellan olika landsting. Medlen kostar betydligt mer än de traditionella, och vissa landsting väljer bort dem.

Det här är olyckligt, säger Marie Wedin, ordförande i Sjukhusläkarnas förening.

– Det är väldigt jobbigt som läkare att sitta inför en patient och bli tvungen att neka den patienten bra läkemedel, på grund av att inte det landsting man befinner sig i har prioriterat det, säger hon.

Det handlar bland annat om TNF, alfahämmarna, en ny grupp biologiska läkemedel som tagits fram enligt helt nya principer. Och de är betydligt effektivare än traditionella medel, särskilt om de sätts in tidigt. Till exempel för reumatiker, säger överläkare Johan Bratt vid Karolinska sjukhuset.

– Det vi har kunnat visa via våra register är dels att patienten mår mycket bättre och har lägre inflammation nu än jämfört med innan de stod på de här nya läkemedlen. Vi har också kunnat visa på ett lägre sjukskrivningstal i den här gruppen, och på ett sjunkande behov av att operera in proteser i höfter och knän, säger Johan Bratt.

Men de nya siffrorna från Svensk Reumatologis kvalitetsregister visar att det är mer än dubbelt så många patienter som behandlas med nyare medel i Skåne jämfört med i Örebro. Och det finns stora skillnader också mellan andra landsting.

Ett problem när det gäller kostnaden för mediciner kan vara att läkemedelsbudgeten på allt fler förts ner till kliniknivå. Ska man ha råd att behandla patienterna kan det bli nödvändigt att avskeda personal. Det har det bland annat varnats för från cancervården i Skåne.

– Man kan stå i en situation där man får välja mellan att ge ett nytt, dyrt, väldigt effektivt läkemedel till en patient och kanske få dra ner personalkostnaderna för att klara totalbudgeten, säger överläkare Johan Bratt.

– Så det förutsätter att man får en läkemedelsbudget som tar hänsyn till nya innovationer på läkemedelsfronten. Annars blir det problem.

Och Marie Wedin från Sjukhusläkarföreningen efterlyser ett nytt sätt att se på kostnader för läkemedel.

– Jag tror att man måste få ett mått på helhetskostnaderna. Man måste kunna jämföra kostnaderna för läkemedlet med vad man spar på hemtjänst, välbefinnande och vad en människas liv är värt, säger hon.

– Det måste sättas i relation till läkemedelskostnaderna. Dessutom måste vi ha en enhetlighet i hur vi prioriterar läkemedel över landet gentemot de olika sjukdomarna, men också gentemot andra variabler som ålder och kön.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".