Små myndigheter ifrågasätts

På bara fyra år har Sverige fått femtio nya småmyndigheter. Men små myndigheter är dyra och mer sårbara och regeringen borde vara mer försiktig med att inrätta små myndigheter menar utredaren. 

– Vi ifrågasätter värdet av att ha så många små myndigheter och det är framför allt för att små myndigheter tenderar att ha höga administrationskostnader, säger utredaren Michiko Muto, utredaren bakom en ny rapport från Statskontoret.

Varje myndighet måste ha personal som tar hand om allt det administrativa; reception och växel, datasupport och jämställdhetsplaner. Allt måste finnas. Och för en liten myndighet blir det här dyrt.

Kostsam administration
Mycket pengar går alltså till administration och mindre resurser blir kvar till myndigheternas verksamhet, alltså det de är tillsatta att ägna sig åt.

– Det förslag som vi lämnar till regeringen är att den bör se över de befintliga små myndigheterna och då i syfta att skapa större enheter, säger Michiko Muto.

Sedan tycker vi också att regeringen bör vara mer restriktiv med att bilda nya små myndigheter.

På fyra år har vi fått 50 nya myndigheter i Sverige. Forum för levande historia, Det svenska institutet för Europapolitiska studier och Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, är några exempel på nya myndigheter med få anställda.

Dåligt ur ekonomisk synpunkt
Att tillsätta en myndighet kan vara ett sätt att visa politiskt engagemang och ge tyngd åt en viss fråga. Men det är sällan bra ur ekonomisk synpunkt, menar Michiko Muto.

– Det vore bättre om det var färre små myndigheter och vi tror att det i de flesta fall hade varit möjligt att införliva de här små myndigheterna, eller den verksamheten i en befintlig, större myndighet, säger hon.

Sara Heyman

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".