1 av 2
Bild från sydkoreansk tv av explosionen på tågstationen i Ryongchon i Nordkorea.
2 av 2
Nordkoreas ledare styr landet med järnhand

Nordkorea sämst i världen på pressfrihet

En enorm explosion drabbar en järnvägsknut i nordvästra Nordkorea och vad som kan vara världshistoriens värsta tågkatastrof är ett faktum. Samtidigt nämner inte landets radio och tv med ett ord det som hänt. Tystnaden är total, nyhetspresentatörerna talar istället om att ledaren Kim Yong Il har fått en mexikansk medalj.

Det är ingen tillfällighet eller misstag. Så fungerar nyhetsförmedlingen i en totalitär stat av Nordkoreas typ. Massmedia ska inte informera om vad som sker, utan berätta för medborgarna hur makthavarna vill att de ska uppfatta verkligheten: som bra hemma och dålig utomlands.

Det finns dock en gräns för hur mycket ledare även i totalitära stater kan ljuga.

I en liknande situation i Sovjetunionen 1986, Tjernobyl-olyckan, tvingades myndigheterna efter några dagar lätta på hemlighetsmakeriet.

Det ledde till en ökad öppenhet i samhället som i slutändan bidrog till att Sovjetkommunismen kollapsade.

Världens hårdaste diktatur
Nordkorea är en av jordklotets mest hårdföra diktaturer och massmediepolitiken är en avspegling av det. Organisationen Reportrar utan gränser har utnämnt landet till sämst i världen när det gäller pressfrihet.

Samtliga massmedia är direkt kontrollerade av regimen och viktiga chefer är höga partimedlemmar. Negativa inrikesnyheter är bannlysta. Istället lovprisas landets ledare Kim Jong Il och nyheterna börjar till exempel med att han besöker en fabrik eller inviger något evenemang, allt presenterat in en inställsam förpackning. Därefter följer kanske ett hjältereportage om krigsmakten.

Negativa nyheter kan förekomma men bara när det gäller Nordkoreas fiender, till exempel Sydkorea, Japan eller USA.

Straffbart ta nyheter utifrån
Att ta emot nyheter från andra källor, exempelvis utländska radiostationer, är straffbart och mer eller mindre omöjligt. Radio- och tv-apparater är förinställda på enbart landets sändningar. Internet förekommer i praktiken inte.

Allt det här har gjort det möjligt för myndigheterna att lägga locket på när det gäller oönskad information. När Nordkorea i slutet av 1990-talet drabbades av en omfattande svältkatastrof där kanske två miljoner människor dog var det ingenting som kom ut i offentligheten. Med ett sådant system i kraft är det inte konstigt att olyckan i Ryongchon över huvudtaget inte nämns.

På det här sättet är naturligtvis Nordkorea ett typiskt exempel på ett totalitärt samhälle, även om förtrycket och likriktningen går längre där än någon annanstans nu och bara kan liknas vid till exempel Stalintidens Sovjetunionen.

Faror för diktaturer
Just Sovjetunionen visar också det finns faror för diktatorer att hemlighålla vad som sker. I dagarna är det 18 år sedan Tjernobylverket i nuvarande Ukraina drabbades av den hittills värsta kärnkraftsolyckan. Makthavarnas reaktion i Moskva var exakt densamma då som ledarnas i Pyongjang nu: sanningen förtegs.

Det kom bara ett kortfattat, intetsägande meddelande från nyhetsbyrån Tass. I ytterligare några dagar höll man fast vid den inriktningen.

Sedan insåg politbyrån att det inte höll längre och man gav klartecken till massmedia att rapportera fritt. Journalisterna grep verkligen tillfället. Tjernobyl som började så dåligt blev i själva verket en vändpunkt till det bättre när det gällde massmedias ställning.

Stenen var i rullning
Vid nästa stora katastrof, jordbävningen i Armenien i december 1988, var det en självklarhet att massmedia rapporterade öppet och omfattande. Den nya öppenheten, glasnost, var en av de faktorer som sedan ledde till att Sovjetunionen upplöstes 1991.

Ingenting eller mycket litet talar för att något liknande kan ske i Nordkorea. Men man kan notera att svältkatastrofen där ledde till en viss begränsad öppenhet gentemot omvärlden. Stora katastrofer kan få stora politiska följder. Åtminstone visar de att totalitära diktatorer får svårare och svårare att behålla sitt grepp om informationsflödet.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".