1 av 2
ÖB Håkan Syrén
2 av 2
Malena Capion

Noggrannare urval när färre gör lumpen

Villkoren för den allmänna värnplikten har förändrats kraftigt under ett antal år från att nästan varje ung svensk man fick göra lumpen till att bara var femte ska göra värnplikt, så som ÖB föreslagit inför höstens försvarsbeslut. När färre gör lumpen blir urvalet för att få fram rätt personer mycket noggrannare, och bland de värnpliktiga blir stämningen bättre. Ekot har besökt en försvarsövning i Skåne.

Soldaterna övar strid i stadsmiljö, de ska försöka inte oljehamnen i Malmö som är övningsområde en kylig dag i mars.

Bättre stämning
En av soldaterna är Malena Capion. Som kvinna har hon för det första frivilligt sökt sig till värnplikten, och hon har utbildat sig till stridsvagnsförare. Men hon trivdes bra och tog efter lumpen kontraktsanställning i ytterligare ett år.

Hon tycker att stämningen blir bättre när de värnpliktiga känner sig utvalda.

– Det jag har märkt är att de som kommer in och är motiverade och som vill vara där skapar en bättre stämning runt sig själva vilket ger resultat i hela gruppen. Kraven för att göra värnplikt är relativt höga, man har tagit bort de lätta tjänsterna. det är en stor konkurrens om platserna. Man vill absolut ha in rätt person på rätt plats, då spelar det ingen roll om det är en tjej eller en kille, vilken hudfärg man har eller läggning man har, det är den som är bäst på just det som ska ha platsen.

Sällsynt med vapenvägran
Under de senaste åren har bara var tredje ung svensk som är värnpliktig enligt lagen behövt göra lumpen. Enligt ÖB:s funderingar inför framtiden blir det snart bara var femte.

I och med det blir urvalet till värnpliktsutbildningen bättre. Det är i dag extremt sällsynt med värnpliktsvägran. För att någon i dag mot sin vilja tvingas göra lumpen måste man ha någon särskild teknisk gymnasielinje i bagaget som försvaret har stor användning av. Alla andra som inte vill slipper, och urvalet är så stort att även de vapenfixerade kan sorteras bort.

Mer tekniskt komplicerade
En annan stor skillnad mot förr är att dagens vapensystem är allt mer tekniskt komplicerade. Försvaret behöver därför färre soldater men med mer utbildning, specialister i stället för många soldater.

Försvaret har också fått nya uppgifter. Förr väntade man på krig och krig betydde att något annat land angrep Sverige. I dag har Sverige tagit på sig ett internationellt engagemang där efterfrågan på svenska soldater för fredsbevarande uppdrag är större än tillgången på dem.

För att råda bot på det vill ÖB Håkan Syrén kontraktsanställa de värnpliktiga efter utbildningen.

– Det är viktigt för att vi ska kunna utöka vår förmåga i det internationella sammanhanget. Idag är det så att de värnpliktiga åker hem när de är färdigutbildade och vi har en låg tillgänglighet på dem. Genom ett kontrakt kan vi, låt oss säga inom en 30-dagarsperiod, ha tillgång till dem och på det viset utöka vårt internationella engagemang.

I dag måste försvaret ha rekryteringskampanjer till utlandstjänsten. Det tar tid. Genom att kontraktsanställa värnpliktiga hoppas försvaret därför att det ska gå fortare att komma iväg.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".