Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Arkivbild. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.

Samband mellan genmutation och adhd

En ny studie ger ytterligare stöd för att biologiska faktorer ligger bakom adhd. Forskarna har nämligen funnit ett samband mellan en viss typ av genmutationer och förekomsten av adhd hos barn.

Juha Kere är professor i molekylär genetik vid Karolinska institiutet och forskar kring sjukdomars ärftlighet.

– Den säger egentligen att adhd till stor del har en biologisk bakgrund. Det finns biologiska och inte bara psykologiska orsaker till adhd, säger han.

Forskarna har studerat arvsmassan hos 366  barn med adhd och jämfört dem med en grupp friska barn. Studien presenteras i den vetenskapliga medicintidskriften The Lancet.

Studien visar att förekomsten av vissa genmutationer, alltså där en hel DNA-sekvens kan ha förstörts eller kopierats är nästan dubbelt så vanlig hos barnen med adhd än hos de andra barnen. Vanligast var det bland de barn som dessutom hade svag begåvning.

Studien visar också likheter i genmutationer mellan adhd, autism och schizofreni. Varför det är så här, finns inget svar på i studien. Men det är trots allt bara en lite del av barnen i studien som har de här genmutationerna.

Av de 366 barnen med adhd var det knappt 60 barn som hade genmutationer - hos de allra flesta fanns det alltså inga sådana samband. Och det är inget ovanligt resultat för den här typen av sjukdomar, anser Juha Kere.

– Det är väldigt typiskt i så kallade multifaktoriella tillstånd. Det finns många orsaker till dem. Man hittar sällan mutationer eller förklaringar i varje patient, säger han.

Hur en individ med adhd utvecklas beror sannolikt på en blandning av miljö, genetik och kanske slump, säger Juha Kere. Och det finns redan flera studier som har visat tydliga kopplingar mellan adhd och genmutationer.

Så den här senaste studien lägger ytterligare en pusselbit till kunskapen om ett mänskligt tillstånd som forskarna fortfarande vet lite om.

– Det är fortfarande så att vi har väldigt begränsad förståelse om hur dessa tillstånd och sjukdomar uppstår, säger Juha Kere.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".