Syrén vill ha svensk snabbinsatsstyrka

Försvaret vill skapa ett svenskt snabbinsatsförband som kan vara en del av de stridsgrupper som EU planerar att införa. Men ett sådant förband kostar pengar, samtidigt som det inför höstens försvarsbeslut spekulerats om miljardnedskärningar.

Först i höst kommer regeringens förslag på vad försvaret kommer att få för anslag i framtiden. Tidigare har överbefälhavare, ÖB, Håkan Syrén sagt att om det blir en nerskärning på tre miljarder innebär det bland annat att personalen behöver minskas med 5 000 personer. Exempel på andra förslag är att ändra på värnpliktssystemet och att yrkesofficerare ska ha tidsbegränsade anställningar, men det kräver i sin tur att flera lagar och förordningar förändras.

I fredagens kompletterande material föreslår ÖB till exempel att den svenska försvarsindustrin behöver nischas mer. ÖB aktualiserar även frågan om stridsgrupper.

Ska framtvinga fred
EU har nyligen gjort klart att det vill inrätta snabbinsatsförband, stridsgrupper som ska sättas in i olika krishärdar på olika håll i världen för att, som man kallar det, framtvinga fred. EU har inte fattat beslut i frågan än, men tanken är att införa tio stridsgrupper. I vardera skulle det ingå 1 500 man.

Det svenska försvaret vill att Sverige under de kommande åren bygger upp en halv sådan grup, för att sedan från 2008 bidra med en hel stridsgrupp. Det skulle då kosta en miljard om året. ÖB vill nu ha besked från regeringen om Sverige ska bygga upp en sådan grupp.

Men varför ska Sverige bidra med en hel stridsgrupp av tio. Sverige är ett litet land och bara ett av 25 länder i EU?

– Det får man se i sitt stora sammanhang och det är ju också beroende på den politiska ambitionen, vilket bidrag man vill ge. Det vill jag inte värdera, säger ÖB Håkan Syrén.

Men att ha en stridstrupp inom EU kostar ändå väldigt mycket pengar. Om det får stå emot andra kostnader inom försvaret, är det värt det då?

– Man ska veta att en sådan här stridsgrupp också är ändamålsenlig för det svenska sammanhanget, för den nationella integriteten i Sverige.

Har vi råd med det med dagens budget?

– Vi har pekat på ett alternativ där det skulle vara möjligt långsiktigt.

Även med de nedskärningar ni signalerar om?

– Med de nedskärningarna, men det kräver en hel del omplanering. Men innan vi genomför den omplaneringen måste det ju finnas ett ställningstagande till att vi ska göra det här. Det kan jag inte föregripa, säger Håkan Syrén.

Matilda Durehed
matilda.durehed@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".