Många oklarheter om thailändska våldsutbrottet

I södra Thailand angrep i förra veckan flera hundra unga män thailändsk polis. Angriparna beskrevs som muslimska separatistrebeller och deras attacker besvarades med kraftig eld och ett hundratal rebeller dödades.

– Mitt hjärta blöder och min hjärna brinner, säger en 65-årig thailändsk familjefar som miste två söner under den gångna veckan. De befann sig bland de 107 unga män som dödades av polis och militär när misstänkta separatister angrep polisposteringar och bemannade vägspärrar i södra Thailand häromdagen.

Vägen till byn Kubaraya 17 kilometer från staden Yala är kantad av frodig växtlighet. Mest märks gummiträden, som ger inkomster till flera familjer i byn.

Sönerna dödade av polis
För några dagar sedan hade Diwne Sanae sju barn. I dag har han fem. De två äldsta sönerna Mohammed, 27 år, och Saani, 25, ligger nu begravda på den muslimska begravningsplatsen några kilometer bort. De två unga männen och ytterligare tre män från byn dödades av polis och militär.

Diwne talar lågmält, rösten bär knappt när han ska beskriva sina känslor.

– Mitt hjärta blöder, min hjärna brinner. Mitt inre är i uppror. Jag kan inte slita mina tankar från det som hände mina söner. Sorgen har tryckt mig djupt, djupt ner.

Tänker bara på sönerna
Han säger att han inte ägnat många tankar åt dem som dödade de två. Det jag tänker på är mina söner säger han.

– Jag hörde aldrig att de talade något om någon separatiströrelse. De talade aldrig om politik. Vi arbetade tillsammans för att utvinna gummi, vi odlade ris tillsammans, pojkarna och jag byggde det här huset. Vi tog hand om de djur vi har, säger han.

Samma berättelser kommer från många håll. I hemlighet, tycks det, har hundratals unga män anslutit sig till en underjordisk separatiströrelse med vaga mål och klen strategi.

Chanslösa mot övermakten
De unga män som mest med huggknivar och få skjutvapen försökte övermanna polispatruller och militära posteringar i onsdags var chanslösa mot en skoningslös övermakt som sköt först och frågade sedan.

I Pattani är den uråldriga ofullbordade moskén Keu-se sargad av kulhål, fortfarande känns krutlukten efter eldstriden som utkämpades här när 32 av de 107 misstänkta separatisterna formligen massakrerades här inne i moskén.

75-årige Hadjinising Nilae är uppfödd vid moskén, där före honom hans far och hans farfar skött tillsynen. Jag frågar honom om han har någon förståelse för det samlade angrepp som hundratals unga män gjorde mot de välbemannade och välbeväpnade posteringarna och varför soldaterna sköt så urskillningslöst.

Förstår inte upproret
Den gamle mannen säger att han inte kan förstå de unga männens handlingar. Soldaterna som sköt vilt omkring sig lydde order.

– Det kan inte bli fred här i södra Thailand om ingen försöker förhandla. Den här sortens attacker bara förvärrar motsättningarna som finns, säger han.

Denna dag har hundratals människor samlats vid moskén för att lyssna till personer som var vittnen, för att se vad som hänt.

Många oklarheter
Hassiya Weosing är en ung lärarinna som kommit med flera familjemedlemmar för att med egna ögon se vad som hänt i moskén. Hon säger att många oklarheter vilar över den hemska händelsen.

– Det är svårt att förstå vad som ligger bakom. Vi önskar bara en sak: att slippa mera av detta våld, säger hon.

Lars Gunnar Erlandson, Pattani i södra Thailand
lars-gunnar.erlandson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".